Avslappning/Återhämtning

Rättigheten att vara ledsen

2010-03-10 23:03 #0 av: Tuva-Lena

Har du den? Eller lurar det inte oftast en välmenande optimist bakom axlarna på dig som säger: Ja men, det kunde ju ha varit värre..? Och visst kan det ha varit värre, frågan är bara hur detta faktum kan trösta dig om du är ledsen just nu..? (Bilden har vi lånat av Tilja)

 

Rättigheten att vara ledsen finns inbyggd inom oss, men den attityd som vi får lära oss att leva med säger motsatsen. Du är obekväm och framför allt otacksam om du går omkring och tycker synd om dig själv! Är det inte så vi har fått lära oss att tackla våra sämre dagar? Är vi inte bara fruktansvärt egoistiska om vi ägnar oss själva lite uppmärksamhet?

Varför är det en rättighet att få vara ledsen då? Jo, det är helt naturligt, och försöker vi skjuta dom känslorna ifrån oss så finns dom ändå kvar inom oss och har redan hunnit forma oss till nästa tillfälle liknande känslor kommer över oss.

Det där "free flow-samhället" som är kännetecknande för vår kultur stämmer ju inte alls in på hur vi egentligen känner oss ibland! Hur skall vi kunna känna empati för våra medmänniskor om vi inte tillåts att känna detsamma för oss själva? Allting utgår ju ifrån oss själva! Tar vi hand om oss, så kan vi bygga upp en styrka som gör att vi också kan hjälpa våra medmänniskor när dom behöver oss. Varför är det så svårt att förstå det? Eller varför kallar man det för gnäll?!?

Ibland här på forumet skapar vi en "gnälltråd" när vi känner oss ledsna någon dag, och vilka signaler ger det? Jo att personen redan då hon skriver sin "gnälltråd" har dåligt samvete över att hon gör sig obekväm, eller tar upp tid av oss andra för att hon vill prata om det som tynger henne. Hon gnäller för det är så tråden heter. Och det har hon fått lära sig, att så heter det. Riktar du uppmärksamheten mot dig själv när du berättar om hur ledsen du är, då gnäller du. Punkt slut.

Det handlar också om balans. Att allt fungerar som det är tänkt utgår ifrån att det råder balans. Det är som med yin och yang eller natt och dag, eller varmt och kallt, kvinnligt, manligt. Varför vägrar man inse balansen mellan glädje och sorg då? För att kunna känna glädje så måste man veta vad sorg är och vice versa. Ändå gör vi vårt allra bästa dagligen för att bortse ifrån just sorgen, ledsamheten, den som kan vara det groende fröet till att vi åter kan känna glädje i livet.

När du möter en "optimist taliban" Flört, alltså en person som inte tillåter dig att vara ledsen av den enkla anledningen att den aldrig har tagit tag i sin egen sorg, och därför inte klarar av att hantera andra människors sorg. Den kan ge dig hundra olika skäl till varför du ändå skall vara glad och tacksam, men inte ett enda som tillåter dig att vara ledsen.

Varför inte säga rent ut till den personen att du ser det som din självklara rättighet att få vara ledsen, om det är så du känner dig, och att den personens attityd snarare ger dig dåligt samvete och utgör ett hinder för att bearbeta det som gör dig nedstämd.

Sorgen är ju faktiskt din inkörsport för att kunna hitta tillbaka till glädjen..

 Tack till Indiania som gav mig idén till artikeln! Kyss

"Att många tycker samma, betyder inte att dom har rätt.."

 

Anmäl
2010-03-10 23:20 #1 av: MaMaMade

Visst tänker man att det kunde ha varit värre! För oftast är det ju så men det förminskar ju inte ens känslor just vid det tillfället. Att få "gnälla av sig" lättar på trycket samt kan få en att se mer objektivt på problemet. Man kan få goda råd el en varm o välbehövlig kram.

Jag går på igen med mitt mantra; "Vi är alla olika". Likväl som en del har låg fysiskt smärttröskel har andra låg depptröskel. Olika känslighet inför vad andra tycker pga uppfostran, dålig självkänsla od. Ingen kan döma en annan vad det än vara månde...

Faran ligger väl i när det blir för mkt, man fastnar i självömkandet o börjar stöta bort folk runtomkring en.

Anmäl
2010-03-10 23:38 #2 av: Tuva-Lena

Jo det är en fara i att ägna för mycket tid åt 'självömkan', men då är det inte att vara ledsen längre, mer ett sätt att fånga uppmärksamhet. Det jag beskriver är vår vardgasledsamhet som borde få ta samma utrymme som glädjen man oftast beskriver. Varfär är det så svårt att hantera sorg/ledsamhet..?

"Att många tycker samma, betyder inte att dom har rätt.."

 

Anmäl
2010-03-10 23:38 #3 av: Branneli

Jag började läsa detta...men wow...jag klarar inte att fullfölja....

Ähm, jag är en fullblodsoptimist & har lite att jobba med

Haha inte lite , utan massor....

Djupt andetag...provar imorrn igen....Obestämd

En häftig reaktion , hrm, men konstig...

Hade detta varit en bok hade jag instinktivt släppt den direkt  Oskyldig

Anmäl
2010-03-11 00:03 #4 av: Tuva-Lena

Usch då Branneli! Ja meningen var inte att ruska om dig för vi är ju också olika som individer, som MaMa var inne på. Om du som fullblodsoptimist vill trösta en ledsen person då, vad gör eller säger du? Flört man kan ju vilja trösta helt enkelt för att man bryr sig också. Bara man inte börjar med; Jaaa, men det har ju kunnat vara värre.. Tyst

"Att många tycker samma, betyder inte att dom har rätt.."

 

Anmäl
2010-03-11 00:05 #5 av: Mysan59

Väldigt bra artikel! Tack för den...

Anmäl
2010-03-11 00:13 #6 av: [GunillaF]

Tack för en mycket bra och tänkvärd artickel!Glad

 

Anmäl
2010-03-11 00:22 #7 av: [Jeremina]

Jag måste ställa mig upp och applådera Tuva-Lena för den här artikeln behövde jag och säkert flera av oss. Det var en sanning som hette duga och jag mår bättre av att ha läst detta.

Tack Tuvan för de visa orden Kyss

Tack Tilja för en mysig bild Kyss

Tack Indiania som inspirerade Tuvan till att skriva detta Kyss

Nu vet jag inte vad jag ska skriva för jag blir varm och rörd inombords men gruppkram  kommer nu Kyss

Anmäl
2010-03-11 08:10 #8 av: rore

Verkligen en bra och intressant artikel Tuvan,,,,Glad

Tack!

Ödmjukheten drunknar i kampen över vem som har rätt och vem som har fel.

När slaget är över finns ingen vinnare.


I livets källa väntar svaren.Regnbåge Kedjor som tynger blir till länkar som bär.Hjärta

 

 


Anmäl
2010-03-11 10:42 #9 av: Tuva-Lena

Tack till er alla för förståelsen! Ni vet vad sorg är och det är anledningen till att ni kan ge så mycket gädje till oss andra. Glad

"Att många tycker samma, betyder inte att dom har rätt.."

 

Anmäl
2010-03-11 10:42 #10 av: abbis

Tack tuvan..Huvet på spiken.Har  suttit mycket och tjutit på toan i min ensamhet!

Får ofta höra -Du som är så stark!-Det här klarar ju du! osv osv

Men man är bara en liten människaOskyldig

En krukmakare och bloggare http://krukmakerihemjord.blogspot.com/

Anmäl
2010-03-11 11:02 #11 av: Tuva-Lena

Puss på näsan abbi! Glad

"Att många tycker samma, betyder inte att dom har rätt.."

 

Anmäl
2010-03-11 12:50 #12 av: Clary

En mycket bra artikel Tuvan, för visst är det så att man helst ska gå med mungiporna uppe vid öronen och tycka att livet är underbart jämnt. Men så är det ju inte och utan att ha upplevt hela känsloregistret måste livet bli fattigt.

Visst kan det komma ut någonting bra av vad som händer, men står man mitt upp i det hjälper inte hurtiga tillrop utan man måste få skrika, svära och gråta. Det är därför jag älskar min granntjej högt och rent. Har en stående inbjudan att komma in och gråta av mig när hela huvudet är fullt av svarta tankar som det faktiskt blir emellanåt även om jag anses vara en mycket stark person och är det också för det mesta.

En sak till som jag ofta reagerar på är om någon berättar något sorgligt kommer ofta ett svar om vilka sorliga saker den svarande personen råkat ut för. Jag ser det inte som någon tröst till den som berättar, däremot att personen som svarar, inte haft tillfälle att bearbeta sin egen sorg.

Självömkan är en helt annan sak och om jag någonsin skulle hemfalla i det hoppas jag att någon sparkar upp mig.

Kramis på er

Medarbetare på Feng Shui och Indien

 

 

Anmäl
2010-03-11 14:37 #13 av: Elpida

Mycket bra artikel!

Det är som Mia Törnblom säger, "ta på dig offerkoftan - se bara till att ta av den igen efter en stund!"

Jag har blivit bättre med åren och håller inte allt inom mig längre...

Clary, jag ser en skillnad på människor som berättar sorgliga saker tillbaka för att de sätter sig själva i centrum och på de som berättar ngt liknande för att sedan kunna dra paralleller och ge tröst. Eller visa på att de förstår känslan. Det beror ju på förstås om de fortsätter mala på om sitt eget eller lämnar tillbaka till den som behöver tröst... Jag tror man gör det många ggr för att kunna identifiera sig i känslan, man kan ju bara utgå från sig själv - lr? Det är dock en bra påminnelse att vara uppmärksam!

Min väninna och jag är lika bra på att ge och ta =)Det är skönt!

"Du har alltid två val"

Medarbetare på Spiritualism iFokus

Anmäl
2010-03-11 19:40 #14 av: Jonnis

Alltså nu ska jag försöka förklara, jag ser inte gnäll på det sättet som står i artikeln. För mig är gnäll ex en person som inte ser skogen för alla träd, ofta i min krets är "gnäll"personer sjukskrivna som inte gör ett jota för att bli friska. De går och väntar på att ngn annan ska fixa. Det är gnäll för mig.

Om någon har det jobbigt är det en helt annan sak. Att vara ledsen är helt naturligt och visst fäller jag en tår då och då, ibland vet jag inte ens riktigt varför.

Anmäl
2010-03-11 21:07 #15 av: Tuva-Lena

Du Clary jag tror inte att det är någon risk att du hemfaller åt självömkan, du är i allra högsta grad delaktig i sorgen och gör det du kan för att bearbeta allting. Kyss

#13 Precis så var min tanke också - såna människor är bara intresserade utav att få hamna i centrum själva. Kanske p g a en obearbetad sorg som dom fortfarande går och bär på..

#14 Vi ser det inte heller som "gnäll" utan det är som du beskriver, men i vårt samhälle har man fått det inpräntat i sig att man inte skall "gnälla", oavsett om det är gnäll eller inte. Det var så jag menade. Flört

"Att många tycker samma, betyder inte att dom har rätt.."

 

Anmäl
2010-03-11 21:09 #16 av: Mysan59

Jag är egentligen också en väldigt positiv person som för det mesta skrattar och ler, men ibland som kommer det bara en stor sorg över mig och för det mesta finns det en anledning och ibland inte nån direkt anledning mer än att jag känner mig ensam och missförstådd.

Men det är så sant som TS skriver, man känner sig så "gnällig" och obekväm så fort man inte är glad och uppåt.

Så därför tyckte jag att artikeln fick åtminstone mig att tänka till och inse att man faktiskt har rätt att vara ledsen ibland.

Glad

Anmäl
2010-03-11 23:13 #17 av: Tuva-Lena

Så är det med mig också, skrattar för det mesta, till o med åt mina egna klavertramp Skäms men rätt vad det är kan sorgen komma över mig. Bara imorse grät jag en skvätt över mina älskade hundar som inte finns hos mig längre. Sedan gick jag ut i vardagen och log som vanligt, men jag tror att man behöver dom där stunderna också, för att kunna ladda om och uppskatta livet som pågår för fullt utanför dörren. Glad

"Att många tycker samma, betyder inte att dom har rätt.."

 

Anmäl
2010-03-11 23:34 #18 av: Mysan59

#17 Ja så är det nog, för även om man ler och är glad för det mesta så har man nog sorger inom sig som man kanske inte fått ur sig ordentligen. Kanske därför man blir så sorgsen av ingenting speciellt ibland.

Eller så blir man ledsen över nånting och då "kommer man på" andra saker som man också är ledsen för, om du/ni förstår hur jag menar. Flört

Anmäl
2010-03-11 23:55 #19 av: Tuva-Lena

Ja då jag förstår precis, och då passar man på att ta det på en gång - när man ändå är igång s a s.. Flört Vi är väl rationella vet jag! Skrattande

"Att många tycker samma, betyder inte att dom har rätt.."

 

Anmäl
2010-03-12 00:06 #20 av: Mysan59

#19 Precis, när man ändå är ledsen kan man passa på och sörja lite allt möjligt Flört Ibland iaf, för ibland är man ju bara ledsen över en enda sak...

Svårt att förklara...

Anmäl
2010-03-12 11:30 #21 av: MaMaMade

Jag hittade en lapp som jag rivit ut ur dagstidningen en gång i tiden, när jag tittade igenom min "diverselåda" i köket.

Minns att artikeln handlade om depression od. I faktarutan stod detta uppräknat.

Tre tröstande tankar:

  • Om du vill så kommer du med största sannolikhet att kunna må bättre. Det kan göra ont och ta tid - men det går att förändra sitt liv.
  • Det finns alltid de som har det värre - och det gör inte skiten ett dugg bättre.
  • Allting du känner är egentligen bara signalsubstanser och kemi. Du är egentligen bara en stor lycklig eller olycklig cocktail!

Tror att jag sparar den lappen ett litet tag till!

 

Anmäl
2010-03-13 01:31 #22 av: Tuva-Lena

Det var allt i ett nötskal MaMa! Jättebra skrivet! Glad

"Att många tycker samma, betyder inte att dom har rätt.."

 

Anmäl
2010-03-13 19:41 #23 av: shigne

Mycket bra artikel och många eftertanksamma (skriver man så?) inlägg...

Jag reagerade på en grej i artilekn, jag citerar;

"Ibland här på forumet skapar vi en "gnälltråd" när vi känner oss ledsna någon dag, och vilka signaler ger det? Jo att personen redan då hon skriver sin "gnälltråd" har dåligt samvete över att hon gör sig obekväm, eller tar upp tid av oss andra för att hon vill prata om det som tynger henne. Hon gnäller för det är så tråden heter. Och det har hon fått lära sig, att så heter det. Riktar du uppmärksamheten mot dig själv när du berättar om hur ledsen du är, då gnäller du. Punkt slut."

Jag förstår kanske inte vad som menas - men jag känner att jag inte håller med! När jag är ledsen, sorgsen, så vill jag gärna prata av mej. Men det hjälper inte att prata alla gånger med dem som finns omkring mej, eller så finns de inte tillgängliga just då. Då känns det skönt att kunna "lasta av" sej. På nått vis blir det som att packa upp ryggsäcken - för att sen kunna kasta iväg det tyngsta.

Socialt förväntas vi att klara av livet, lite grann med en klackspark. Är det nån som frågar "Hur mår du idag?" - skulle man då svara precis som man mår, att man kanske känner sej ledsen, sorgsen pga dittan eller dattan - då blir den som frågar lite konfunderad. Jag tror att vi är så invanda att säga "jo, tack det är bara bra" fast det kanske inte är så. Det sitter i ryggmärgen, det är så vi är lärda sen barnsben...

Jag tillåter mej att vara ledsen, sorgsen, ja, till och med självömkan - för jag tror att man måste gå igenom själva processen för att sen kunna vandra vidare. Nästa gång jag hamnar där, kanske det inte blir den där smällen och det tar inte lika lång tid att komma tillbaks.

Nja, jag tror jag stannar där....

 

 

Anmäl
2010-03-13 19:45 #24 av: MaMaMade

#23 Tuvan menar att vi ska *tillåta* oss att "gnälla" när vi behöver det. Att vi får dåligt samvete över att klaga o ursäktar oss samtidigt som vi öser ur oss o att vi inte ska behöva ursäkta oss.

Tycker för övrigt precis som du, shigne. Det brukar alltid kännas lite lättare när man fått ur sig lite klagan o man kan lättare se objektivt på sitt problem.

Anmäl
2010-03-14 01:37 #25 av: Tuva-Lena

#24 Ja jag har inte kunnat förklara det bättre själv, precis så var tankegången. Jag tror att vi i fortsättningen skall ta bort rubriken "gnälltråd" och kalla den "ledsentråd" istället. Alla har rätt att få vara ledsna, även om vi ofta vill peppa varandra att tänka positivt. Men det kommer sedan, bara man har fått lov att vara ledsen först, eller hur? Och det är ju så du menar också shigne. Då är vi inne på samma tankegång. Kyss

Kommer ni ihåg "optimistkonsulten" ifrån Norrbotten. Tror det var i början av 90-talet hon var mest i ropet. Idag skulle vi behöva en "pessimistkonsult" istället, eftersom vi alltid förväntas vara på topp jämt. Att vara "pessimist" eller ledsen på rätt sätt alltså, så att det inte slår över i självömkan.

"Att många tycker samma, betyder inte att dom har rätt.."

 

Anmäl
2010-03-14 09:18 #26 av: abbis

Du får gärna bli min pessimistkonsult,TuvanFlört

En krukmakare och bloggare http://krukmakerihemjord.blogspot.com/

Anmäl
2010-03-14 11:29 #27 av: Tuva-Lena

Ha ha.. Skrattande gärna det abbi, och tänk jag som nästan alltid är glad. Men är jag ledsen, ja då är jag ledsen med hela kroppen istället. Rynkar på näsan

 Bara att studera barnen förresten. Titta så ledsna dom är när dom äär ledsna, men så går det snabbt över också! Lite utav det borde vi ta till oss.. Synd bara att dom tappar den förmågan när dom kommer upp i övre tonåren. Då börjar dom lägga på sig, precis som vi andra.. Gråter

"Att många tycker samma, betyder inte att dom har rätt.."

 

Anmäl
2010-03-14 20:27 #28 av: Branneli

Nu har jag läst hela artikeln.

Två gånger...eller vissa delar flertal gångerOskyldig

Jag tillåter mig inte bli tår-ledsen & absolut inte gråta.

Pushar alltid mej själv tufft.

Mörkar mitt mående inför andra, tom inför f-kassan & läkare & jobbet = jag lider mest av detta. (helt korkat)

Jag har empati för andra. Finns "med" när det är ledsamt. Pushar på när det behövs bryta ...

Jag har alltid engagerat mig mer i andra människor mående , än i mitt eget.

Sen några år tillbaka jobbar jag med att lära känna mej själv. Tillåta mej att bry mej om mej själv. Hitta mina känslor vid loika tillfällen.

Nu tillåter jag tårarna att rinna, men har inte kommit till gråta.

Anmäl
2010-03-14 21:01 #29 av: Pagan

Ja här är en tråd jag sneglat på nu i ett par dagar. Visst är det så att vi måste ha rätt till HELA känsloregistret. Vi måste ju få lov att gråta, skrika, skratta och gnälla. Jag har så lätt för alltihop. Det blåser över om jag visar hur jag mår. Förtrycker jag känslorna så får jag ont i kroppen, så är det säkert med er andra oxå. minns Ni hur det var för de små pojkarna när de växte upp? De fick inte gråta och skulle bara vara macho, hur blev det med dessa?? Här gavs goda råd om hur de skulle få lov att gråta och visa känslor utan att bli fjollor för det. Det som jag kan tycka är lite jobbigt med "vissa" människor i min omgivning är att de visar sig så glada och pigga tills de kommer hem till mig. Hos mig är det ok att gråta, gnälla och skrika om det behövs och för min del är det helt ok. Men när de ständigt visar denna sida hemma hos mig och jag ska trösta och peppa då dränerar de ju mig på energi och de verkar inte ens förstå det. En har fibromyalgi och sjukdomen har blivit hennes personlighet, fast bara inför mig. En annan har det så jobbigt i sitt äktenskap att de funderar på att separera, fast utåt lever de rena tomtebolyckan. En tredje har spelskulder och inkassokrav och allt är kaos, fast utåt så är allt så jättebra. Själv har jag svårt att säga ifrån eftersom de så tydligt behöver mig då. Undrad just vilka signaler jag sänder ut.Obestämd Jag vill ju vara en god vän och trösta och peppa men jag ser ju inte ofta deras goda sidor. det är faktiskt lite trist. Tack för att jag fick gnälla av mig.

Anmäl
2010-03-14 21:04 #30 av: Tuva-Lena

Vad starkt skrivet av dig Branneli! Du är värd dagens största o varmaste kram! Säg till om du behöver stöttning med ditt nya jag. Du behöver lika mycket omtanke som din omgivning. Stora kramen till dig goa Branneli! Kyss

"Att många tycker samma, betyder inte att dom har rätt.."

 

Anmäl
2010-03-14 21:17 #31 av: Pagan

Till branneli

I livets villervalla
vi gå på skilda håll.
Vi mötas och vi spela
vår roll -

Vi dölja våra tankar,
vi dölja våra sår
och vårt hjärta som bankar
och slår -

Vi haka våra skyltar
var morgon på vår grind
och prata om väder
och vind -

I livets villervalla
så nära vi gå -
men så fjärran från varandra
ändå.

Nils Ferlin

Anmäl
2010-03-14 21:25 #32 av: Branneli

Åh, tack......Glad

...det är ju detta som jag behöver jobba på Skrikandes

ATT jag har ont i kroppen..haha klockrent !!

Håller på med nedtrappning av morfin....har nyttjat detta sen lördag , innan 1a advent. Maxdos 50mg/dygn...idag 15mg/dygn...minskar 5mg var 5e dag...Ska vara borta till påsk....(öl i mitt påskägg då)Tungan ute

Lördagen innan 1a advent kom jag absolut inte ur soffan, ambulansfärd.

Har inte jobbat heltid sen 1998, pga värk...

MEN jag har en envis 3åring imej & är positiv/optimist.....annars hade jag legat i ett hörn & självdött nu Skäms

...men lite väl mycket positiv/optimist, mörkar för mej själv (& andra)Tyst

 

Anmäl
2010-03-14 21:26 #33 av: Tuva-Lena

Mmm, gillar Nils Ferlin - vill du höra en till?

"Inte ens en grå liten fågel

som sjunger på grönan kvist.

Det finns på den andra sidan

och det tycker jag nog blir trist.

Inte ens en grå liten fågel

och aldrig en björk som står vit.

Men den vackraste dagen som sommaren ger

har det hänt att jag längtat dit..."

Den handlar just om det tråden tar upp. Jag hörde den första gången för över 30 år sen, och sedan dess har den suttit fastetsad hos mig. Lite sorgsen, men det var ju hans dikter ofta - ändå väldig tänkvärda. Oskyldig

"Att många tycker samma, betyder inte att dom har rätt.."

 

Anmäl
2010-03-14 21:29 #34 av: abbis

#32 Du får en knippe kramar av mig oxå..Det är starkt av dig att orka..

En krukmakare och bloggare http://krukmakerihemjord.blogspot.com/

Anmäl
2010-03-14 21:31 #35 av: Branneli

Tack Pagan Kyss.....så är det ju !!

Tack ni underbara människor för engagemang

Kramen på er (saknar en smiley, som ger en kram)

 

Anmäl
2010-03-14 21:31 #36 av: Tuva-Lena

#29 Oj jag har inte sett ditt "ledseninlägg" Pagan". Du får också en kram av mig. Jag förstår hur jobbigt det är för dig som ser igenom hela situationen, och du blir deras "slaskhink". Nej, inte bra alls.. Gråter

"Att många tycker samma, betyder inte att dom har rätt.."

 

Anmäl
2010-03-14 21:33 #37 av: Branneli

Vet ni goa människor...

...detta forum är ett bra redskap, till att må bättre Flört

Anmäl
2010-03-15 00:19 #38 av: Tuva-Lena

Va snällt sagt Branneli, tack Glad, och du vet ju; vi hjälps åt med det. Kyss

"Att många tycker samma, betyder inte att dom har rätt.."

 

Anmäl
2010-03-15 09:42 #39 av: Elpida

#37 Branneli, kan bara hålla med dig - detta forumet hjälper en faktiskt att må bättre! Och jag tycker att du är modig och stark som delar med dig. En jättekram till dig - och för varje kram du får här så kan du ge dig själv en dubbel ;)

#29 Jag har bara en väninna jag kunnat prata med om allt, vi har inte varit vänner jättelänge men vi fann varandra direkt. Det tråkiga är att det har blivit som du beskriver lite, på vintern blir vi varandras slaskhinkar, och jag kan bryta det - men inte hon. Hon kan inte ta den roliga biten med mig - fast jag gärna gör det med henne...Jag brukar tänka att jag ger henne "ledigt" fram till sommaren - då brukar det alltig rätta till sig - och jag sparar min energi!!

#38 Tuvan, vilken go, omtänksam och härlig människa du är!!!

"Du har alltid två val"

Medarbetare på Spiritualism iFokus

Anmäl
2010-03-15 09:54 #40 av: MaMaMade

Jag vill krama er alla jag! Kyss

Ferlin gillar jag...det var en karl som visste hur det är att vara en liten människa.

Eftersom jag ser mig som en "gnällare" om jag inte ser upp har jag funderat mkt på den situationen som kan uppstå gentemot vänner.

Jag tror att när det kommer till din situation Pagan, kanske de vännerna inte har ngn annan som de vågar anförtro sig åt. Det är fortfarande fel mot dig men det är också tråkigt för dem att känna sig så...ska vi kalla det; ensamma?

Själv klagar jag lite här o där...har goda vänner men ingen riktigt *nära* vän o man vill ju inte "slita ut" dem sas. Flört Å andra sidan blir det kanske lite extra då man känner att man inte vill lämna ut vissa saker o därmed tar i lite extra med det andra. För som ni redan sagt; att må dåligt inombords gör ju ofta att man mår dåligt i kroppen, kaka på kaka.

Anmäl
2010-03-15 10:03 #41 av: Elpida

#40 Tror precis som du MaMa, de känner sig förmodligemn helt trygga med Pagan och vågar utelämna sig till henne - och det är inte så dåligt betyg till dig Pagan - egentligen!! ;)

"Du har alltid två val"

Medarbetare på Spiritualism iFokus

Anmäl
2010-03-15 10:30 #42 av: abbis

Jag är nog en riktig gnällmaja oxå..Flört

Svårt att veta var och med vem man kan ventilera sig..Blir oftast där man känner sig trygg , ialla fall är det så för migFlört

En krukmakare och bloggare http://krukmakerihemjord.blogspot.com/

Anmäl
2010-03-15 17:12 #43 av: Pagan

Ni har rätt i att det är ett gott betyg egentligen på gott och ont. En vän är en vän i nöd och lust.

Anmäl
2010-03-15 23:25 #44 av: szirius

Optimist-taliban, haaha vilket bra ord.Jo, såna har man stött på i sina dagar,såna som inte tagit tag i sin egen sorg och därför inte kan acceptera att nån annan visar sin sorg heller....

Anmäl
2010-03-15 23:35 #45 av: szirius

*33 den dikten är tonsatt, vet du det? En riktigt melankolisk och mkt vacker visa, jag har sjungit den i kör .

Anmäl
2010-03-16 08:45 #46 av: MaMaMade

Heppjepp!

Började dagen med lite besvikelse o ledsenhet + en rejäl dos ilska. En skitgrej men passade på att lägga till några andra små besvikelser så jag fick ur mig eländet. Känns mkt bättre nu...fortfarande besviken på Sonen iofs men vad är annat att vänta av en tonåring.

Anmäl
2010-03-16 16:41 #47 av: Pagan

jag håller med Branneli, sicket gott gäng, blir glad bara av att logga in mig här. Jag t.o.m drömde om er i natt, fast Ni var på FengShui tråden oxå, i drömmen blandade jag vilt. Vi skrev så tangenterna glödde. Så nu är Ni med i min drömdagbok oxå. Skrattande

Anmäl
2010-03-16 17:48 #48 av: Branneli

Åh, vilken ära....rollinnehavare i en dröm, inte fy skam Oskyldig

Anmäl
2010-03-17 00:48 #49 av: KallaMigMimmi

Så sant så sant! exsakt! det som gör en nedstämd är att man inte får säja att man är detSkrikandes

Samhället är fullt av sjunkande optimist jollar som drar öronen åt sig och springer för att inte dras ner när dom hör; Inte bra..Rynkar på näsan

England är fantaster på att inte tillåta kännslor. Att säja "Hur är det" är en hövlig hälsnings fras med bara ett svar, ingen fråga.

Hay haw are you?

Fine,thanks haw are you?

fine, thank you.

 

 

Anmäl
2010-03-17 01:29 #50 av: KallaMigMimmi

Villka starka människor ni är! är det inte konstigt att dom som är starkast är också kännsligast.

Jag blir av någon anledning starkare när andra är svaga. Om någon mår ricktigt dåligt skjuter jag bort mina kännslor och blir den starka personen drar upp istället för att vara den som behöver bli upp dragen.

fastnade vid pagans inlägg; måste vara jobbigt att hela tiden hjälpa och stötta när dom har sina dåliga dagar och sen inte få något tillbaka när dom har sina bra dagar. låter som en dålig ovana från deras sidaObestämd

 

Anmäl
2010-03-17 15:56 #51 av: Pagan

Ja, känn dig hedrad BranneliSkrattande

#49,#50 Hej igen. Så rätt du har ang tomma innehållslösa fraser. Jag vet inte hur många gånger jag säger God morgon - och inte tycker det egentligen Eller "hur är läget" och förväntar mig ett "bra" till svar.

Ska bättra mig på den fronten.

Anmäl
2010-03-17 19:34 #52 av: [GunillaR]

He he - optimisttaliban Glad

Vi är bara människor och då måste vi få lov att vara de vi är. Livet är inte alltid bara glatt och trevligt. Det är upp och ner som en berg- och dalbana. Vissa dagar är bra dagar och andra inte så bra.

Nuförtiden så får man inte lov att vara människa med sina känslor. Vi blir livrädda för att vi blir "deprimerade" efter en förlust i livet och tänker inte på att detta tillstånd är en naturlig reaktion, en sund reaktion.

Vad det än är som får oss att bli ledsna så måste vi få lov att vara i känslan så att vi kan bearbeta den. Ibland går det över snabbt och ibland måste det få ta tid. Om man drabbas av en stor förlust i livet så måste man få sörja denna förlust. Sorgen är en process som vi inte kan påskynda och absolut inte ska ta några antidepressiva tabletter för att undertrycka.

 

 

Anmäl
2010-03-20 12:22 #53 av: Tride

Knepigt värre, det där med känslor och hur vi kan/inte kan härbärgera dem. Visst får vi vara både ledsna och arga - men det är ju skillnad på det och på att använda andra som slasktratt. Jag tycker nog inte att du skall acceptera att vara slasktratt, Pagan, utan sätta gränser. Med vilken rätt dränerar dessa människor dig på din energi? Jag tror egentligen att problemet är större än att det går att avfärda med uttryck som "optismist-taliban." Jag tror det handlar om en allmän oförmåga och ett slags känslolivets förlamning, som inte är speciellt sund, och att vi måste se detta för att mogna i våra gemensamma attityder.

I vissa kulturer accepteras känslomässiga utspel på ett helt annat sätt än här, tex Italien, där folka kan skälla ut varandra efter noter, för att sedan krama om varandra. Eller gråta hejdlöst ena stunden för att skratta lika hejdlöst i nästa.

Vi här har lärt oss disciplin på gott och ont. Men jag har hört att i Japan är disciplinen ännu mer strikt. Ni har väl sett, på filmer, hur de lär sig buga och le?

Tride.

Sajtvärd på Indien.ifokus. Medarbetare på Andlig Utveckling

"Livet är inte lätt men intressant"  storafamnen

 

 

Anmäl
2010-03-20 17:19 #54 av: Choklad

#0

vilken bra och sann artikel!

Tack!Glad

 

U R us

Anmäl
2010-03-20 18:07 #55 av: Indiania

#0 Tack för din fina artikel Tuvan, jag känner verkligen vad äkta den är. Jag tycker precis som du Kyss Indiania

" Var nära naturen - var när dig själv "

 

Anmäl
2010-03-26 20:02 #56 av: [Tunridan]

Tack Tuvan för en superbra artikel! Den gav mig mycket! Du e´ klok du! Glad

Har läst igenom en del av inläggen också, inte riktigt alla för det orkade jag ej, sorry.
Fastnade vid vissa; som Pagans. Känner igen det där med att känna sig som en slasktratt, det kan börja så bra (man vill ju finnas där, vara en god vän, dotter, syster, medmänniska), sen märker man knappt när det börjar gå över gränsen för vad som faktiskt är okej.

Det finns en balans anser jag och det finns sunda gränser, var gränsen går är ju förstås helt individuellt.

Men visst är det jäkligt intressant att många av oss inte tillåter oss själva att sätta dem? Vi vill nog, men... Där kom ett men, det finns alltid ett "men". Men, man får skuldkänslor för att man säger;

"Nej, stopp, nu vill jag inte lyssna mer på det här, du får ursäkta men jag kan inte ta emot mer nu. Kan vi prata om något annat?"

Jag har själv fått göra så här, med någon som står mig mycket nära, min egen mamma.
Jag var hennes slasktratt i ett visst ämne som ständigt kom upp, inget blev löst annat än att hon kände sig bättre och jag sämre efter att hon fått ösa ur sig.

Till slut fick jag nog och sa ifrån. Hon tog det inte bra, drog sig undan, blev stött och försökte ge mig skuldkänslor för att jag sa som jag gjorde.

Men, det var ändå okej, för hennes reaktion kunde jag inte styra över, det är hennes sak inte min. Min sak var att sätta en sund gräns, vilket jag gjorde. Det kändes toppen. Jag stod upp för mig själv och det var det viktigaste.

Kram till er alla, ni underbara människor!

Anmäl
2010-03-27 02:06 #57 av: szirius

#56 visst är detta intressant, att det ju bara är man själv som kan bestämma var gränsen kan gå.Och att det kan kännas väldigt läskigt innan man vågat säga nej.Men sen känns det så bra.Och så vågar man mer och mer känna efter.Jag har faktiskt lärt mig säga nej nu och slutat vara slasktratt.För bara några dagar sedan fick jag be min mor byta samtalsämne "eller så slutar vi prata".På samma sätt ber jag mina vänner säga stopp och nej till mig om jag ältar för mkt, vilket de faktiskt behöver göra iblandSkäms.och det uppskattar jag MKT.

#53 I ungern är det också mkt "högre i tak" med känslorna.Varma konflikter, dvs öppna, i stället för de kalla konflikterna som finns så mkt i norr( bakom ryggen, inte säga rakt ut) känns så mkt mer sunda.Det hettar till, men sen reder man ut det och så är det klart o så fikar vi o mår bra igen, ungefär.Och sorg är en självklarhet att få känna, den ligger ju så nära här, med krigsminnen  o fattigdom o kommunismens svåra tid osv.Men den blir till en gemenskap, man delar sorgen med varandra i stället för att stänga in den.Jag tycker att det är vackert.

Anmäl
2010-03-27 12:07 #58 av: [Tunridan]

#57 Håller med dig, det gäller åt båda hållen! Jag vill också att andra ska säga till mig när jag är igång med ältande, för jag vet ju att det inte leder någonstans, jag mår bara sämre av det (för det försvagar mig) och min omgivning gynnas ju inte heller.

Ja, vi har nog lite svårt för känslor i Norden, som du säger, här går vi ofta undan, knyter näven i fickan, biter ihop, snackar bakom ryggen, för att "vädra". Usch, det är väl inte sunt? Bättre att våga vara öppen, som i Ungern.

Jag kom att tänka på ett program jag såg, om tre svenska familjer som skulle åka iväg till olika platser på jorden för att leva med naturfolk. Var det någon som såg det? Minns inte vad det hette. I alla fall så var det något som fastnade i mig och det var när en kille i en av familjerna sa att människorna de bodde hos var så ärliga med vad de kände.

"Är de glada då ler de. Är de inte glada, då ler de inte."

Något sånt. Han menade på att de inte bar några masker, som vi ofta gör här i Sverige. Här ler man, fast man inte är glad kanske. Varför då kan man undra? Varför inte vara ärlig och sann med vad man känner?
Om man inte ler så betyder det ju inte automatiskt att man är deppig eller ledsen. Man kanske är mer neutral i stunden. Eller tillfreds. Eller inget särskilt.

Anmäl
2010-04-28 01:54 #59 av: [Jeremina]

Just nu vill jag ge mig själv rätten att vara ledsen då jag har ont och kramper och väntar på operation men När-Var-Hur vet jag inte än Gråter

Anmäl
2010-04-28 01:57 #60 av: Mysan59

#59 *tröstar* Det löser sig snart gumsan! Håller tummarna

 

 

Jag tar mig också rätten att vara ledsen då jag och kärleken har avslutat vårt förhållande nu idag. Gråter

Som dom säger, en olycka kommer sällan ensam...

Anmäl
2010-04-28 02:05 #61 av: [Jeremina]

#60 Då vill jag tacka och trösta tillbaka och säga att jag och min kärlek snart firar 36 år tillsammans så jag förstår att du är ledsen Kramar!

Anmäl
2010-04-28 02:49 #62 av: mayolica

En mycket bra och tänkvärd artikel.

Det känns som att det finns en oskriven lag att det inte är tillåtet att må dåligt,ha ont,vara ledsen mm.

När jag är ledsen så kan jag bli väldigt  ledsen, då vill jag få att vara det ifred. Få känna den känslan tills jag är färdig med den. Då vill jag inte ha folk omkring mej som tycker synd om mej och försöker trösta och få mej glad.

Visst kan man behöva tröst och stöd när man är ledsen,då är det bra att ha förstående människor i närheten och/eller kunna få skriva här.

 

~ mayolica ~

Anmäl
2010-04-28 09:34 #63 av: MaMaMade

Jeremina! Kyss

Mysan! Kyss

Anmäl
2010-04-28 12:00 #64 av: Indiania

Vill ge styrkekramar till både Jeremina och Mysan Kyss Och vi har rätt att visa att vi är ledsna ibland!!!

" Var nära naturen - var när dig själv "

 

Anmäl
2010-04-28 12:48 #65 av: Mysan59

Tack Jeremina, MaMaMade och Indiania! Ni är för goa! Kyss

Ha en underbar dag alla! Kram

Anmäl
2010-04-28 15:32 #66 av: Tride

Vilka tillgångar ni alla är här på sajten! Inte minst du, Jermina, skall veta det i din jobbiga situation. Och Mysan, tack för att du delar med sig av din smärta och inte försöker "hålla masken." Själv är jag just nu lite förvirrad o lessen efter ett missförstånd med en god vän. Rynkar på näsan

Häromdagen tänkte jag, att i grunden är vi alla osäkra människor. Bättre att vara osäkra tillsammans och älska oss själva o andra som vi är,  än försöka sätta upp en kaxig min.

Och tack Tuvan, för din artikel och Indiana, som inspirerat den. Vilken fin och ärlig och mänsklig tråd det blev av detta!Glad

Tride.

Sajtvärd på Indien.ifokus. Medarbetare på Andlig Utveckling

"Livet är inte lätt men intressant"  storafamnen

 

 

Anmäl
2010-04-28 15:54 #67 av: mayolica

Ja ibland kan det kännas som det blir lite för mycket med allt"tänka possitivt" Det måste finnas plats för dåligt mående oxå för att det ska bli ballans. Vi har oxå en förmåga att alltid värdera allt i bra eller dåligt,det kan vara värt att försöka bara låta känslor få vara känslor ibland. Känna känslan och låta den få vara neutral,inte possitiv eller negativ känsla.

 

~ mayolica ~

Anmäl
2010-04-28 18:02 #68 av: Mysan59

Tride: Ja visst är det här den härligaste sajten, för här kan man få prata av sig när man mår dåligt och alltid få peppning och stöd!

(Finns många bra sajter här förstås)

Och den här tråden var verkligen tänkvärd.

mayolica: Visst är det så, att det är inte alltid lätt med detta att tänka positiva och goda tankar hela tiden, det låter lätt när man läser om det, men är fasen inte så lätt i verkligheten.

Kram till er alla! Flört

Anmäl
2010-04-28 20:36 #69 av: Branneli

Kramar på er Jeremina & Mysan Flört

Hoppas att solens strålar kan värma er Glad

Anmäl
2010-04-28 20:48 #70 av: Mysan59

Tack Banneli! Kyss

Anmäl
2010-04-28 22:58 #71 av: szirius

jag sitter och ler när jag läser tråden.Så mkt omtanke.Vilka fina människorGlad

Anmäl
2010-04-28 23:12 #72 av: Mysan59

#71 Helt underbara! Glad

Anmäl
2010-05-12 02:41 #73 av: [Jeremina]

Ett stort tack alla här och Tride det värmde det du skrev!

Anmäl
2011-01-15 19:05 #74 av: [Jeremina]

Jag vill putta upp den här då jag känner mig ledsen idag....Gråter

Anmäl
2011-01-15 19:19 #75 av: MaMaMade

En sak är iaf säker o det är att här uppe i norr är vi bra...o absolut bäst på att deppa.

Flört

Anmäl
2011-01-15 19:55 #76 av: [Jeremina]

Mama....det är bara det att när det blir en fnurra på tråden med någon som jag respekterar och tycker är duktig då blir jag ledsen.

Jag är däremot inte deppig ObestämdFlört

Anmäl
2011-01-15 21:05 #77 av: Pagan

Låter riktigt tråkigt Jeremina. Kram på dig vännen hoppas det löser sig.

Anmäl
2011-01-15 21:34 #78 av: [Jeremina]

Det verkar så för jag fick några små fina ord från personen nyss Glad Tack Pagan Flört

Anmäl
2011-01-15 22:23 #79 av: Pagan

HärligtSkrattande då var lördagen räddad Jeremina. Alltid jobbigt när det känns så svårlöst, men tänk vad ett par ord kan göra - rena rama miraklet...ibland värsta spektaklet oxå när man tänker efter.Tyst

Anmäl
2011-01-15 23:19 #80 av: Tuva-Lena

#75 Jag tittade på länken och man skrattar åt gråten! Tungan ute Fina vinterbilder dessutom!

Det ordnar sig nog ska du se Jeremina! Kyss

"Att många tycker samma, betyder inte att dom har rätt.."

 

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.