Annons:
Etiketternäringartikel
Läst 7263 ggr
korseett
12/2/08, 5:31 PM

Proteiner - näringslära

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

En sammanfattning om vad proteiner är för något.

protein.jpg

Protein

Proteiner är komplexa organiska ämnen med hög molekylvikt. Tillsammans med polysackarider, fetter och nukleinsyror utgör proteinerna huvudbeståndsdelen i allt levande. Ett äldre namn är äggviteämnen.

Kemiskt består proteinerna av långa kedjor av aminosyror ihopbundna genom peptidbindningar. Om kedjan består av mindre än 50 aminosyror använder man oftast benämningen peptid eller peptidkedja istället för protein. Det finns exempel på proteiner med upp till 27 000 aminosyror. Proteiner och deras beståndsdelar studeras i den del av biokemin som kallas proteinkemi.

De flesta proteiner innehåller även andra beståndsdelar än aminosyresekvenser. De flesta är mer eller mindre glykosylerade, det vill säga de har genomgått en (av flera typer av) posttranslationell modifiering där längre eller kortare kedjor av kolhydrat bundit kovalent till proteinet. Dessa kallas för glykoproteiner. En grupp proteiner som innehåller mycket stora mängder kolhydrat är proteoglykaner.

Proteiner kan även binda andra typer av molekyler till sig, som behövs för att proteinet ska kunna utföra sin uppgift. I de fall då proteinet även innehåller delar som inte är protein, till exempel i hemoglobin som även innehåller en organisk molekyl kallad hemgrupp, benämnes den egentliga proteindelen apoprotein. Andra proteiner kan binda väsentliga beståndsdelar mer eller mindre löst till sig, och kallas då konjugerade proteiner. De benämns i allmänhet efter vad proteinet bundit, till exempel metalloproteiner, fosfoproteiner och lipoproteiner.

Proteinernas betydelse för de levande organismerna beror framför allt på deras komplexa och varierande tre-dimensionella form och därmed varierande funktion. Proteiner förekommer i praktiskt taget alla cellens olika maskinerier och processer.

källa wikipedia

Proteiner

Protein ingår i kroppens alla vävnadsceller. Dessutom består hormoner, enzymer och viktiga delar i immunförsvaret av proteiner. Protein utgör därmed en viktig beståndsdel i kroppen och spelar en roll för såväl cellernas uppbyggnad som hela kroppens funktion. Protein byggs upp av ett 20-tal aminosyror varav åtta regelbundet måste tillföras genom maten eftersom kroppen inte själv kan framställa dem.   Proteinet i kosten kommer från vegetabiliska livsmedel (spannmål, potatis, ärter och bönor) och animaliska livsmedel (kött, mjölk, fisk, ägg). Animaliska livsmedel innehåller alla livsnödvändiga (essentiella) aminosyror i sådan mängd att det är tillräckligt för kroppens behov medan många vegetabiliska livsmedel inte gör det. Men vegetarianer kan genom att äta välplanerat och varierat få fullt tillräcklig mängd essentiella aminosyror i sin kost.
Förutom i musklerna kan inte protein i nämnvärd omfattning lagras i kroppen. Ett för högt proteinintag leder inte till ökad uppbyggnad av proteinrika vävnader och är därför ingen garanti för ökad muskeluppbyggnad. Grundförutsättningen för muskeluppbyggnad är fysisk träning. Träningseffekterna beror dels på proteinintaget, dels på om kroppen är i energibalans (när kroppens energibehov täcks av energiintaget via maten). En vanlig blandad kost i mängder som täcker energibehovet ger som regel tillräckligt med protein även vid hård träning.

Rekommenderat intag

Rekommenderat dagsintag protein för en vuxen är cirka 0,8 g per kg kroppsvikt, vilket motsvarar 50-60 g per dag. I praktiken blir proteinintaget oftast betydligt högre i en blandad kost och det genomsnittliga intaget bland vuxna i Sverige är cirka 70-90 g per dag. En tredjedel av proteinet i kosten kommer från mjölk och ost, en tredjedel från kött, fisk och ägg samt en fjärdedel från bröd och spannmålsprodukter.

källa livsmedelsverket

Annons:
korseett
12/2/08, 6:54 PM
#1

"sött å sånt" som svägerskan unge sa om kött

Upp till toppen
Annons: