Andligt och Shamanism

Oförklarligt..?

2012-03-23 01:48 #0 av: Tuva-Lena

Har du varit med om någonting som du inte har kunnat förklara med vetenskapliga termer? Någonting som har fått dig att reagera med ett förvånat ansiktsuttryck och gjort att du måste titta en extra gång, eller fundera en gång extra på; "va sjutton var det där..?"Förvånad

För ett par år sen, tror jag det var, så hade vi en tråd där vi kunde anmäla oss vi som var intresserade av att få änglabesök. Minns ni? Jag anmälde mig i alla fall, och den kvällen änglarna skulle komma så skulle man tända ett ljus för att välkomna dom bl a..

Jag hade inga ljus hemma - typiskt migSkäms - så jag använde värmeljus istället. Jag tände två st värmeljus kl 8 på kvällen. Tänkte att jag kunde byta ut dem vid midnatt, efter fyra timmar, som ju är den vanliga brinntiden för värmeljus, och sedan fick dom nya brinna ut över natten, tänkte jag..

Men sedan fick jag lite ågren över att låta ljus stå och brinna utan att någon såg till dem, så jag bytte inte ut värmeljusen - men dom fortsatte lika fullt att brinna efter midnatt. Nästa morgon brann dom fortfarande - och hela förmiddan, men prick k 12 slocknade det sista värmeljuset och det första hade slocknat medan jag var ute med hunden på förmiddan..

Det sista värmeljuset hade alltså fått en brinntid som var 4 gånger längre än den vanliga brinntiden, d v s 16 timmar. Ett lite värmeljus som inte är högre än dryga centimetern i dom där små aluminiumkopparna ni vet..Oskyldig Förklara det den som kan!Obestämd

"Att många tycker samma, betyder inte att dom har rätt.."

 

Anmäl
2012-03-23 10:30 #1 av: frodig

Åh vilken intressant händelse Tuva-Lena Glad, vilken fin hjälp du fick att någon annan tog hand om och skötte om ljusen åt dig på bästa sätt.

Jag kommer inte på nån särskild händelse jag varit med om som passar in på denna tråd just nu, men de kanske poppar upp senare...

det kommer säkert många bidrag från andra snart.

Kul tråd Skrattande!

Anmäl
2012-03-23 10:42 #2 av: Ians

Skrattande

kikar in o läser åtekommer senare med någon berättelse ....visst är det magiskt när man ser sådant här...Tack Tuva för denna tråden!

Anmäl
2012-03-23 14:24 #3 av: Skogsnaeva

(Jag är Tuva-Lena fast avataren säger nånting annat.. kan inte logga in idag..)

Jag har fler osannolika berättelser att ge er men först tänkte jag att jag skulle ge er en chans att komma till tals också..Flört

Anmäl
2012-03-23 14:44 #4 av: Elpida

Ja, jo, det har nog hänt ett par gånger.

Kan iaf berätta om när jag letade efter mina zumbaskivor som jag visste att jag hade lagt på stolen i sovrummet. När jag skulle ha dem var de puts väck och ingen hade sett dem. Letade verkligen överallt i flera dagar. När nästa veckas pass närmade sig började jag leta runt igen. Började mumla lite att det vore trevligt om "den" som taigt skivorna kunde lämna tillbaka dem nu. En kväll när jag kom upp i sovrummet så bara låg de där på den tomma stolen igenFörvånad.

Resten av familjen fick svära helt och dyrt på att de inte spelat mig ett spratt men alla var lika förvånade.

De gillar att busa lite med oss, från andra sidanFlört

"Du har alltid två val"

Medarbetare på Spiritualism iFokus

Anmäl
2012-03-23 14:52 #5 av: Skogsnaeva

Skrattande Ja det kan man lugnt säga. Ett typiskt busstreck Pidan, eller så tyckte den som gömt den, att nu är det dags att ta det lite lugnare några dagar.. Flört

Anmäl
2012-03-23 19:14 #6 av: abbis

Jag har en story om när jag och min syster såg hur en kruka sakta sakta flyttades ut från en hylla i butiken och sen ramlade rakt ner i ett klinkergolv ca 180 cm..med full kraft..

Det kunde väl varit vibrationer ..men varför bara en  kruka det stod flera på hyllan..

Där kunde storyn slutat..

men dessutom höll krukan trots höjd och underlag..

förklara den...

En krukmakare och bloggare http://krukmakerihemjord.blogspot.com/

Anmäl
2012-03-23 19:20 #7 av: Hellas

Vilken rolig tråd, väntar med spänning på fler berättelser Tungan ute

//Hellas Medarbetare på http://spiritualism.ifokus.se/
Anmäl
2012-03-23 19:49 #8 av: shigne

Det här hände för rätt länge sen, men jag kommer nog aldrig att glömma det.

Vi var 4 tjejer (klasskompisar) som skulle göra "anden i glaset" , vi var väl 15-16 år nånting. Vi hade ställt iordning allting, men det dök alltid upp nått som drog ut på att vi skulle börja. Nån skulle gå på toa, eller ta en rökpaus, lägga in snus, dricka lite vatten etc. etc.

Plötsligt ringer det på dörren och en tjej i nån klass över oss var det. Hon var helt skärrad och såg jätte rädd ut.... stammade fram nått om att det vi hade tänkt göra den kvällen skulle vi absolut INTE göra!

Ingen av oss kände den här tjejen och vi hade inte sagt till en levande själ vad vi hade för planer!

Till saken hör att den här tjejen var Pingstvän och hade suttit på ett bönemöte när hon fick (som hon sa) en uppenbarelse att hon skulle bege sig till vår adress, ringa på och varna på skarpen!

Efter det har jag ALDRIG någonsin gjort något liknande....

 

 

 

Anmäl
2012-03-23 20:08 #9 av: Toyan

 

Vilka spännande berättelser, kommer inte på något nu.

instämmer..rolig tråd Tuvan, tack.

Anmäl
2012-03-23 20:17 #10 av: Elpida

#8 Det var lite läskigt!!!Tyst

"Du har alltid två val"

Medarbetare på Spiritualism iFokus

Anmäl
2012-03-23 22:02 #11 av: Pagan

Minns det där med ängla besöken, vet att även jag upplevde en del ovanligheter i min familj de dagarna. Kommer inte på en egen händelse så här på rak arm. Men det var ju en ovanligt låååång Brinntid Tuvan, det går inte att förstå på logisk väg.

Shigne, din berättelse var häftig, må hända var det inte en bra blandning med folk för att göra den "övningen" - annars tycker jag att Anden i glaset och Ouijabrädet har oförskämt dåligt rykte. Synd

 

Anmäl
2012-03-23 22:26 #12 av: Tuva-Lena

Verkar som tjejen var synsk shigne.. fast det törs man ju inte säga till en pingstvän..Tyst Jag minns att jag skrämde iväg två Jehovas vittnen ifrån dörren när jag föreslog att vi skulle studera 6:e o 7:e Mosebok tillsammans i köket..Skrattande eller Sibyllans hemligheter ni vet..Flört ha ha.. dålig timing får man väl erkänna, men väldigt bra för att "bli av" med oönskade besökare. Dom såg skräckslagna ut och flydde ifrån gården.. Cool

Berättelsen om hovkratsen kanske ni kommer ihåg? Jag hade en ovana att lägga den i fickan på stalljackan när jag bodde på landet. Och varje gång när jag kom upp till huset efter stallbestyren så ville jag skaka av jackan - och hovkratsen föll ur fickan förstås...

Jag la den på ett bord som står ute på verandan, för att komma ihåg att ta med den ner till stallet följande morgon. Men jag glömde den förstås, och när jag står nere vid stallet och skall kratsa hovarna på första hästen kommer jag ju ihåg att kratsen ligger kvar uppe på verandan sen dagen innan. " Ja ja, säger jag, jag får väl ta reservkratsen då". Går in i stallet för att hämta den och skall precis böja mig ner för att kratsa hoven på hästen.... när den RÄTTA hovkratsen, alltså den som skall ligga uppe på verandan, kommer nerdimpande ifrån himlen!! Förvånad Såg jag ut som en fågelholk eller va då? Fast jag hämtade mig ganska snabbt och tackade den som serverade mig den så där på ett fat, med ett leende på läpparna.Glad Än idag kan jag förundras över att jag kunde få uppleva någonting så påtagligt.Oskyldig

"Att många tycker samma, betyder inte att dom har rätt.."

 

Anmäl
2019-10-19 12:11 #13 av: Dioramabyggare

Jag är intresserad av geologi och häromveckan provade jag att "ladda" en kyanit-"sten", ett ametistkluster och ett bergkristallkluster i ljuset från fullmånen. Jag lade de på balkongbordet, och innan jag ens hann gå in känndes en sorts "värme" från kyaniten och från klustren, en "värme" som träffade mig rakt mot bröstkorgen.

Funderar

Anmäl
2019-10-24 06:58 #14 av: Mandra

Eftersom jag är shamansk healer så är jag med om sådant som inte går att förklara vetenskapligt dagligen.
Men jag kan berätta om ett annat tillfälle - som mer har med LOA att göra.
Det var så här att vi letade efter hus att köpa. Jag hade spanat in ett hus som jag skulle titta på en lördag. Jag upptäckte det huset på torsdagen innan. Men jag ville inte åka utan handpenning till huset. Kunde ju inte bjuda utan den.
Den var på gång i form av en check som skulle komma på posten.
Problemet var bara att checken skulle komma till min gubbes adress i Stockholm och jag bodde (bor fortfarande) i Hälsingland. Brevet skulle inte hinna eftersändas på vanligt sätt då det inte kommit till Stockholm på torsdagen.
Jag var lite sur och tänkte bara väldigt kraftfullt: Jag tänker inte åka och titta på huset utan handpenningen! (Jag tänkte alltså bara detta en gång.)
På fm på fredagen gick jag ner till brevlådorna vid stora vägen. Och vad låg där? Jo brevet med checken i!
Ännu mer märkligt. Det stod ingen eftersändningsadress på det. Det var adresserat till adress i Stockholm. Men jag hittade det alltså i min brevlåda i Hälsingland.
Förklara det, den som kan? Förskräckt


Anmäl
2019-11-26 06:44 #15 av: Mandra

SYNKRONICITET
Tänkte jag skulle berätta en historia till för er. :)
Det handlar om synkronicitet, eller slumpmässigt sammanträffande, som det också heter. Ni vet, ni tänker att ni ska ringa någon och strax ringer den personen upp er!
Synkronicitet sägs vara en av de första "oförklarliga" upplevelser som en människa upplever i början när hon börjar utvecklas andligt.

Och det här är mycket riktigt en gammal historia. Utspelade sig i början av 1974 (jag var 21 år).
På den tiden gick jag på Åsa Folkhögskola, ligger mellan Flen och Katrineholm i Sköldinge. De flesta bor på skolan.
Den här skolan var på den tiden mycket engagerad i sociala projekt. Så t ex hade man höst-73 till vår-74 en slags samtalscirkel ute på Karsudden. Ligger ett par km utanför Katrineholm.  Det är ett sjukhus för rättspsykiatrisk vård. Dvs här sitter personer som är straff-friförklarade och dömda till vård istället för till fängelse. De har ett väldigt "tungt" klientel. Många av dem är också narkomaner.
Samtalscirkeln var till för att de intagna skulle få träna på att umgås socialt med andra människor utanför sjukhuset och utanför kriminella kretsar.

Gick till så att vi åkte ut en gång i månaden (tror jag) och umgicks med "internerna" (speciellt utvald grupp, bara de med viss frigång fick delta). Ett par gånger var de också ute på Åsa.
Utöver gruppen så hade några av oss också en "egen" intagen, som vi besökte privat ibland. Jag hade en sådan, låt oss kalla honom L.  När man hade en sådan privat kontakt, så hade man också kontakt med dennes psykolog.

Nåväl, någon gång, vintern -74, ringde L:s psykolog mig och berättade att L rymt. Han och hon hade varit på bio kvällen innan och då hade han passat på att dra. Hon tyckte det här var väldigt olyckligt för han skötte sig väldigt bra på Karsudden och skulle mucka 3 månader senare.
Hon undrade om jag visste var han var? Det visste jag inte. Men både hon och jag trodde att han förmodligen dragit till Stockholm, eftersom han var därifrån.

Fortsättning följer.


Anmäl
2019-11-26 07:16 #16 av: Mandra

Nåväl, jag sa till psykologen:
- Jag ska åka upp till Stockholm i helgen!
Vilket jag skulle för en slags reunion med mina klasskamrater från grundskolan. Vi skulle äta middag tillsammans på en restaurang på Kungsgatan (en fredag kväll).
Då sa psykologen: 
- Då kan du väl se om du hittar honom?
Jag tänkte: Är hon komplett galen? Hur tror hon att jag ska hitta en skarplyst rymling i Stockholms city. Går nog jättebra. Eller hur?
Men jag sa.
- Det kan jag väl göra! 
 Nåväl, fredagen kom. Vi var och åt middag på Kungsgatan. Efter det gick jag upp till Plattan för att ta T-banan hem.
Åkte ner med rulltrappa en våning. 
Plötsligt fick jag se L i den uppåtgående rulltrappan jämte. Trodde inte mina ögon.
Jag ropade hans namn!
Han började springa uppåt/fly - skarplyst som han var.
Men efter någon minut såg han att det var jag och kom ner till mig.
Försökte övertala honom att återvända till Karsudden - han riskerade ju lång påbackning på sin tid inne.
Men han vägrade.
I två dygn umgicks jag med honom hela tiden och till sist lyckades jag övertala honom att åka tillbaks.
(Psykologen var överlycklig, hihi.)

Han klarade sig från förlängning av "vårdtiden". Muckade 3 månader senare och fick inget återfall. Vilket är mycket ovanligt för intagna på Karsudden. 
Jag träffade honom långt senare, på 90-talet. Han hade då utbildad sig till narkomanvårdare och arbetade på ett hem för narkomaner.


Anmäl
2019-11-27 12:00 #17 av: Magi-cat

#16 Underbar historia, Mandra!Blomma

Sajtvärd på Fenomen, Hjärnan, Kulturtant, Oförklarade Fenomen. 

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.