Hoppas du får många bra tips här, för det är något som vi alla kan vara i behov av då och då. 

En sak som jag har testat som funkar rätt bra är mindfullness. Jag fick material av min psykolog och jag tror att han heter Ola Schenström som skrivit materialet. Hur som helst så går det ut på att vara medvetet närvarande. Det finns lite olika övningar - man kan t ex diska medvetet (man tar tallriken, ser den och diskar den utan att tankarna flyger bort från just disken), en del avslappningsövningar samt meditationsövningar. För mig har det hjälpt mig att lugna ner tempot i huvudet och det gör att jag (ofta) göra mer genomtänkta saker. Alltså får jag mindre att gräma mig över eller ångra. Jag kan gå och älta saker i huvudet som jag sagt och gjort, men detta har hjälpt mig rätt bra med det. 

Lite rörigt, hoppas du fattar. kram 🤗

Våga göra "fel&misslyckas".. Då, har du vågat testa dina gränser *ler*

Tänker lite som penke jag också. "Våga göra fel" är en bra övning för då upptäcker man att inte hela världen går under för att man gjorde det.

Oftast är man hårdast att döma själv också, omgivningen reagerar inte särskilt mycket för att någon "gör fel", såvida det inte handlar om liv och död förstås, men det gör det sällan för oss vanliga dödliga själar, eller hur? Människor som "gör fel" är oftast de charmigaste personligheterna också. som man gärna vill umgås med - för vem vill umgås eller bli vän med en människa som är perfekt? Med en "operfekt" människa tillåts man slappna av och man vet, att den personen aldrig skulle döma en för att man gör fel någon gång. Välj dina vänner med omsorg och strunta i dom som strävar efter perfektionism! De har dessutom ofta VÄLDIGT dåligt självförtroende själva och är på grund utav det, knappast dem som det är särskilt utvecklande att umgås med, eller hur?

Håller med Tuva

Att de som strävare efter perfektionism är de som har sämst självförtroende, då de hela tiden måste ha regler och normer för sitt handlande, för att checka att de är på rätt väg, eller framför allt hur illa det är ställt med alla andra 😃

Alla gör vi misstag emellanåt, det är via dem vi lär oss vad som fungerar och inte ut ifrån vår egen synvinkel. inledningsvis vill jag också säga att bra självförtroende skaffar man sig, det r inget man föds med….

Att sträva efter att vara perfekt är ett evighets göra då de mallarna ser lite olika ut för olika personer. Främst tror jag att man generellt har sämre självförtroende i yngre år, med åldern kommer en viss säkerhet pga att man prövat och sett att det är omöjligt att tillfredställa alla smaker och riktningar, och man hittar en väg som passar en själv, plus att man fått tid att öva upp sitt självförtroende.

För hur en än vänder o vrider på sig så finns det någon som kan göra det på ett annat mycket bättre sätt. När man väl hittar sin egen linje så lossnar det lite och man finner sin egen säkerhet och trygghet.

Viktigt är att vara sann mot sig själv o följa sin egen magkänsla, för innerst inne vet man vad som är rätt och fel. vi är ju liksom "födda" med en grund rättskänsla inom oss, som anger råmallen för vår samvaro med andra människor. Att man inte skall medvetet skada andra eller inskränka på andras handlingsfrihet , i övrigt har man ganska stor frihet att göra som man vill i det mesta. Följer man bara de två ganska enkla reglerna så brukar det gå bra.

Känner man sig styrd av andra och avtal med andra får man lära sig att säga nej. Så vida det inte gäller inom arbetslivet, då man gör bäst i att följa det avtal man har med arbetsgivaren. Men även här behöver man inte ta på sig att göra mer än vad man har lön för. Många är de som gått in i väggen för att de tar på sig allt för många outtalade arbetsuppgifter….

Känner man sig förbi gången ofta, att man inte blir tillfrågad etc så får man lära sig att "räcka upp handen" i tid! Och inte förvänta sig att någon annan skall "upptäcka" en. Helt enkelt ta den plats man vill ha.

Själv grämde jag mig ofta förr för att jag inte fick vara med och göra olika saker, tills jag insåg att det gäller att anmäla sitt intresse i tid, och att de som gör så, oftare får nya uppdrag för att folk vet att de kan leverera. 

Men om man inte vet om man kan då? Det gjorde inte de som alltid blir utvalda heller första gången, men man blir skickligare och får mer förtroende från andra ju längre man håller på. Sen måste man inte klura ut allt själv, man kan ta hjälp av någon som har erfarenhet innan av liknande saker.

Jag tycker att människor som lägger sig i en mitten fil är bäst, de som fortfarande kan och vågar ta hjälp av andra och inte är för styva i korken. De allt för självsäkra missar ofta den biten, att få lite hjälp. Och de som helatiden är för fega får ingen chans. 

Det vi måste komma ihåg är att vi är unika, vi måste inte göra allt som alla andra, vårt sätt är ett bra sätt om vi känner att det är så, och vi inte skadar någon annan med det. 

Men ett bra självförtroende kräver träning som sagts innan, det är inte något man vaknar upp med en morgon. 

Börja att ta den plats du vill ha, genom att räcka upp handen i tid, våga ta hjälp och lägg sedan den ena erfarenheten till den andra och plötsligt så står du där och har ett självförtroende.

Övning ger färdighet!