Annons:
Etikettövrigt
Läst 802 ggr
Lajsen
2015-10-20 22:15

Söker terapeut

Hej, 

Söker terapeut med fokus på viktnedgång som tittar på mat och träning såväl som självkänsla men som även har kunskap när det gäller medicinska åkommor som kan orsaka viktuppgång. 

Jag behöver ta reda på varför jag inte kan gå ner i vikt, om det är normalt att vissa personer faktiskt inte kan det eller om jag gör något fel i min vardag som jag missar alternativt om det är medicinskt. 

I slutändan vill jag gå ner i vikt men även må bra med mig själv. 

Någon som har tips?  Samtalsterapeuter finns det gott om men hittar ingen som är insatt i viktnedgång kombinerat med självkänsla och medicinska åkommor. 

Tacksam för svar :)

Annons:
NiklasTyreso
2015-10-22 21:56
#1

Hej
Jag har liknande problem med att gå ned i vikt och tänkte dela några tankar om viktnedgång som samtidigt är ganska självutlämnande.

En anledning till att jag har svårt att gå ned i vikt är att jag har underaktiv sköldkörtel, men det är inte hela sanningen. Det vore en dålig ursäkt att skylla på sköldkörteln.

Jag har lyckats stå still i vikt sedan 2008 och har de senaste tre månaderna gått ned 4 % i kroppsvikt, när jag inte ätit något vitt socker och ökat mitt intag av baljväxter (flera ggr/vecka) som har mättande långsamma kolhydrater.

I snitt har jag nog (förr) ätit 0,5 liter glass i veckan, vissa veckor mer och andra ingen glass, men utslaget på ett år blir det fruktansvärt mycket socker och mättat fett med massor med kalorier. En halvliter glass en enda vecka är inte farligt, men varje vecka ett helt år så är det helt gaaalet!

Som tur är dricker jag inte läsk, äter inte annat godis, äter inga chips och inga bullar eller bakverk och dricker aldrig alkohol. Det var glass som var mitt problem.

Dessutom åt jag en liter sockrad yoghurt per dag (0,5 liter morgon och kväll), ”Verum hälsoyoghurt”, som innehöll 50 gram socker per liter. Hälsoyoghurten gav mig 1,5 kilo (!) vitt socker per månad.
Sockrad yoghurt har lika mycket socker som en dessert som man kan äta ett par deciliter per vecka.

Att jag tränat hela tiden har gjort att jag har mer muskelmassa än de flesta 100-kilos personer och med bättre kondition än de flesta motionärer, men äter man fel går man upp i vikt. Jag åt glass.

Jag föredrar att vara vältränad överviktig. Jag simmar minst 3km och som mest 6 km per vecka och 1,5 km tar 40 minuter. Äter man fel måste man träna galet mycket för att stå still i vikt.

Har du sett tv-serien Träna med Kalle? För ett par veckor sedan coachade han en överviktig kille som tränade sig rätt och sade att han åt rätt, men ändå inte gick ned i vikt.
Kalle interviewade då en dietist som berättade om forskning där överviktiga först fick fylla i allt de åt under en period och registrera all träning. Med de rapporterade kalorierna och den träning de rapporterade borde de ha gått ned i vikt. Då stängde forskarna in dessa överviktiga personer på ett laboratorium och gav dem exakt den mat de skrivit att de ätit och den träning de angivit. Då gick personerna ned i vikt!
Slutsatsen blev att de överviktiga inte var ärliga när de rapporterade hur mycket de åt. När Kalles coachade person i tv-serien började vara ärlig och bara äta det han skulle gick han sen ner i vikt.
Ärlighet mot sig själv om hur bra eller dåligt man sköter sin kost och hälsa är första steget för att kunna göra något åt det.

Den stora skillnaden mellan vår moderna kost, som ger fetma-epidemin och den kost vi Svenskar åt på 1960-talet är att vi äter extremt mycket mer raffinerat vitt socker idag än tidigare i världshistorien.
Kommer du ihåg hur det var på 60-talet när 3-4 barn fick varsitt sugrör och fick dela på en 33 cl trocadero läsk? Vi människor som djurart har aldrig ätit så mycket socker. Idag dricker många människor ett par liter läsk varje helg, absurt onaturligt jämfört med hela mänsklighetens tidigare historia.
Idag äter den genomsnittlige svensken mer än 20 kg godis varje år där socker är en huvudbeståndsdel. Det innebär att den genomsnittlige Svensken har svårt att gå ned i vikt. När jag och mina kompisar fick lördagsgodis i början av 70-talet kunde man få en liten tablettask Tulo, några gram vitt socker!
Det vanligt folk tycker är normalt att unna sig varje vecka är helt sjukt.

Folk har fått skräck för frukt särskilt fruktsocker, men äter godis och dricker läsk extremt mycket. Den som äter fruktos motsvarande 100 gram om dagen (det är lika mycket som en burk honung per vecka) den personen får samma hälsoproblem som om man äter ett halft kilo vitt socker per vecka (ex läsk/godis). Men frukt innehåller massor av annat än fruktsocker, så man kan äta flera kilo frukt varje vecka utan att komma upp i den sockermängd som är farlig.

Det är inget problem att unna sig ett glas 2 dl läsk i veckan om man inte dricker mer läsk eller äter annat vitt socker resten av veckan. En enda Magnum pinnglass per vecka är ok om det sedan inte blir några andra onyttiga godsaker den veckan.

Idag tycker nog de flesta att jag skriver något extremt sockerfientligt, men med ett evolutionärt perspektiv har människor de senaste 200 000 åren aldrig ätit så mycket socker som idag. 

Vi moderna människor har totalt tappat referensramarna för vad som är normal sockerkonsumtion.

Lajsen
2015-10-25 00:38
#2

Tusen tack Niklas för den tid du lagt på ditt långa och informativa inlägg. Mycket väsentlig information kring sockerproblemet vi har i den moderna världen. Håller med om att det är galet. Och visst faller jag dit med jämna mellanrum och glass skulle nog även vara min last om jag inte fick så ont i magen :) 

Har dock kört diverse olika dieter under 3 månader respektive, då det sägs vara den tid man måste ge innan man kan förvänta sig resultat, och de har inte gett något resultat varken LCHF, ViktVäktarna etcetera eller kostprogram med personliga tränare (har kört med tre olika med varsin metod som de svurit vid men som inte gett mer resultat än att jag varit konditionsmässigt och styrkemässigt i form). Däremellan har jag varit uppgiven och olydig innan jag jag hittat en ny metod och gått in för den. 

Jag har även gått på hälsoutredning där det konstaterats att jag inte har något fel på sköldkörteln. Jag går på zonterapi och smörjer med salva för hormonerna. Jag har gått på typ bindvävsmassage för att driva vatten etcetera etcetera. Basically - you name it, i've done it!

Nu går jag i terapi och har konstaterat att jag lider av konstant stress och ångest (trodde att man skulle må så här) vilket jag nu jobbar med. Har beslutat börja med Yoga, Mindfullness och långa promenader och kanske är det lösningen på mina viktproblem. Stress producerar socker som blir fett om man inte lär sig varva ner, eller något liknande. 

Tänkte ta hjälp av någon terapeut som är mer insatt i detta med kost och träning (vilket jag är på banan med) samt självkänsla vilket jag jobbar på. Min nuvarande terapeut säger själv att han inte är tillräckligt insatt i viktproblem och därför rekommenderar att jag vänder mig till någon annan men problemet är att hitta någon. Om denna person även är insatt i medicinska åkommor hade det varit grymt då jag gissar att det finns fler åkommor man kan lida av är sköldkörtel (och PCOS vilket jag har men inte förklarar den kraftiga viktuppgången). 

Så, om någon har ytterligare tips får ni jättegärna återkomma med tips, råd och egna erfarenheter. 

Tusen tack! :)

NiklasTyreso
2015-10-25 09:06
#3

Klokt att söka en terapeut. Det är svårt och tar tid att skapa goda vanor som man gör jämt istället för under en diet-period. Det är nog många som pendlar mellan strikta dieter och att unna sig ohejdat imellan istället för att hitta fungerande balanserade vanor som man kan leva med resten av livet. Jag har hört att det finns kbt-terapeuter som arbetar med ätbeteenden och kostvanor, men har ingen att tipsa om. En duktig dietist kan också vara bra.

Lajsen
2015-10-25 12:28
#4

Jag gör ytterligare ett försök att förtydliga :)

Det handlar alltså inte om allt eller inget för mig. Ingen hetsätning eller liknande för min del. Lever ett överlag hälsosamt liv när det gäller mat och träning men kör emellanåt, när jag hittar dem, metoder såsom LCHF, ViktVäktarna och olika PT-metoder etcetera men får inget resultat. 

Jag är i konstant jakt på kärnan till mitt problem varför jag i perioder testat att utesluta diverse produkter ur min kost i hopp om att det rör sig om en överkänslighet eller okunnighet. Jag har även sökt alternativa problem såsom sköldkörtel och hormoner etcetera men inte heller där funnit källan till mitt problem. 

Min terapeut föreslår nu att jag ska acceptera min kropp och vikt men jag kan och vill inte tro att min kropp inte har förmågan att gå ner i vikt, och dessutom stadigt går upp med ett par kilo om året . Jag vill tro att det finns en lösning men att jag bara inte funnit den. 

Därför önskar jag träffa en terapeut som jobbar med självkänsla för folk med viktproblem men som inte fokuserar på acceptans utan en lösning för viktnedgång (självklart inkluderar det kost och träning men även problemanalys och utredning såväl medicinsk som alternativ). 

Har som sagt alldeles nyligen börjat titta på om det faktum att jag lider av konstant stress och ångest kan vara kärnan till mitt problem så kanske har jag hittat lösningen genom Yoga, Mindfullness, långpromenader och zonterapi (utöver fortsatt träning och kostmedvetenhet). Har läst på en del och det ser lovande ut så dags att stressa av och släppa all ångest och kanske, kanske ger det med sig!

Om något har tips på terapeuter eller lider av samma problem och vill dela med sig av problem och lösningar får ni jättegärna dela med er! Tack :)

Elpida
2015-10-27 15:19
#5

Har du testat en TCM-are (Traditional Chinese Medicine)? Kinesisk medicin, funkar ungefär som en ayurveda-konsultation och man kan dessutom lägga till akupunktur/akupressur som en del av behandlingen. Rekommenderas!

"Du har alltid två val"

Medarbetare på Spiritualism iFokus

Lajsen
2015-10-29 18:40
#6

Tusen tack för tips Elpida! Det ska jag kolla upp! :)

Annons:
Ians
2015-11-03 21:18
#7

Håller med Elpida hoppas att du kan få några svar där Lajsen.

Annars är jag helt med i Niklas resonemang. upptäckte själv att om man äter mycket baljväxter så är man inte så sugen på sött heller, då det tillför långsamma kolhydrater och där med verkar i kroppen en längre stund. Dvs blodsockret stabiliseras och det gör att man inte blir akut sugen på något sött för att få upp det när orken tryter.

Jobbade natt förut och då blev det kakor framåt klockan 04 när blodsockret gick i botten för att man egentligen var trött!

Det var då jag kom på att om jag åt bönor ex så blev jag inte ens sugen på kakor. Vill dessutom på peka att jag gick ner 6 kg helt utan någon metod bara av att jag bytte dygnsrytm och började jobba dagtid. Så det kan man tänka på också att även sådant spelar roll.

Upp till toppen
Annons: