Om jag, när jag ändå håller på, så vill jag belysa det här med massiv kritik från t ex US:s ursprungsbefolkningar mot att vi tar betalt, en del av oss.

När de gör det så är dom lite ute och cyklar, för de utgår ifrån sin egen kultur när de gör det och antar sedan att våran kultur fungerar likadant - vilket den inte gör! (Ett ex på att man inte bara kan flytta över traditioner mellan kulturer hur som helst.)

För det första: I dessa stammar, som haft medicinmän - så är dessa ofta försörjda av stammen! Det är ju lätt att sitta och säga att man inte ska ta betalt om man redan är försörjd. Jag skulle inte heller göra det om någon annan försörjde mig!

För det andra: Oftast ingår också att man ska ge en gåva till healern. Det är är något som är inbyggt i deras samhällsnormer - betyder att alla lär sig det från barnsben och känner till det. En del av deras kultur. Vi har inga sådana inbyggda värderingar i vår kultur - så ingen gör detta automatiskt. (Man får alltså be om en gåva, men det är väl ändå detsamma som att ta betalt?). Jag vet shamaner och andra som provat detta och det funkar inte här hos oss. Vi lever i en pengakultur och vi får anpassa oss efter det.

Så, enligt mitt sätt att se, är denna kritik fullständigt obefogad och grundar sig faktiskt i ren okunskap.

Sen undrar jag också "vem" som sagt att allt andligt arbete ska vara gratis! Från början alltså. Var kommer idén ifrån egentligen?

Det är klart man ska ta betalt för ett sånt här jobb också! Varför skulle man inte?

Har själv varit hos en peruansk healer/shaman, eller paqos som de kallar sig och som gjorde ett fantastiskt jobb, och är oerhört tacksam för den hjälpen. Men han kunde ta betalt också.

Nu vet jag att de åker runt här i Europa och i Nordamerika och hjälper oss att heala oss men även med work-shops och initieringar. Och vet hur dyr en biljett till Peru är. Men han var värd varenda krona!

Och som du nämner Mandra är det ett sätt att utbyta energi helt enkelt, och i denna delen av världen är pengar den energi vi använder oss utav, i andra delar av världen kanske tobak fortfarande gäller som betalning?

Att ge och ta emot är ett sätt att balansera, en win-win-attityd där alla inblandade ska ha glädje av varandra. Men vet att det är många som tycker pengar inte är "andligt", men det tycker jag är en märklig inställning då det är en bytesvara.

Och personligen vet inte vad vissa menar med att något inte kan vara andligt? I mina ögon är allt och alla "andliga/t", då inget är utesluten från Den Stora Anden eller allas vår Skapare, eller vad vi nu vill kalla den kraften vi alla är en del av.

Vill bara säga att jag instämmer med #1 och #2. Bra sagt. 🙂

#Mandra

Eftersom det var pga mitt inlägg i den andra tråden som du skrev det här huvudinlägget, får jag väl upprepa det som du verkar ha missat, att jag inte anser att det är fel att ta betalt för healing, men det är inte andligt. Eftersom en enda healer inte kan hjälpa hur många människor som helst, är han tvungen att begränsa antalet av sina klienter och är tvungen att "sortera bort" ett visst antal människor som söker upp honom. Även om en healer som är tvungen att leva på healing behandlar den ena eller andra gratis ibland, kommer han att välja ut en majoritet av klienter som har råd att betala honom. Vem som inte tar betalt för healing kan välja människorna som han hjälper på ett helt annat sätt. Min man väljer ut dom som inte har pengar (dom som har pengar kan gå till hur många alternativa behandlare som helst) och vem som behöver hans hjälp mest. Och för att hans arbete inte ska vara till ingen nytta, bör människorna också medarbeta. Vem som är sjuk för att han inte motionerar och äter fel sorts kost måste vara beredd att ändra sina vanor och inte förvänta sig att healern gör något hokuspokus som gör honom frisk trots att han fortsätter med sina vanor som gjorde honom sjuk. På så vis kan healern maximera kapaciteten som han har för att hjälpa människor. Vem som tar betalt för healing väljer ut människor som har pengar. Det är inte fel, men det är inte andligare än att vara bilmekaniker eller tandläkare.

En annan sak är det om en healer ger kurser i healing. Om friska människor vill lära sig healing (och kanske tjänar pengar med det) kan man ta betalt för utbildningen. Alla människor måste leva på något yrke och det är inte fel att ta betalt för utbildningar och det står heller inte i motsägelse till ett andligt liv, precis som det heller inte är en motsägelse att tjäna pengar på att vara bilmekaniker. Att utöva ett yrke är varken andligt eller oandligt. Att utöva ett yrke som healer är heller varken andligt eller oandligt. Andligt blir det först om det är hjärtat som styr när man hjälper människor och inte pengarna. För en andlig människa med ett mycket öppet hjärta känns det dåligt att inte ha kapaciteten till att hjälpa alla människor som skulle behöva hans hjälp och att han ibland måste säga nej. Men ännu sämre känns det om man behandlar en människa med plånbok för någon småsak, när man just har skickat bort en annan människa utan plånbok med ett större problem. Min man har aldrig klarat av att ta en slant från en stackare som är sjuk. Det är hjärtat som gör människor andliga, inte huvudet. När du talar om betalning som energiutbyte ger mitt huvud dig helt rätt, men inte mitt hjärta……….

Du var själv i en svår situation skrev du och du skulle själv ha behövt någon som min man, men du var tvungen att hjälpa dig själv. Det dök inte upp någon människa i ditt liv som hjälpte dig gratis och eftersom du var tvungen att själv hjälpa dig, antar jag att du heller inte hade pengar att betala en professionell healer. Det som du själv fick av världen som du lever i, ger du nu tillbaka till världen som du lever i. Tänk om du fick just det av världen som motsvarar din inre inställning till det hela? När ditt huvud talar säger det att du vill ha ett energiutbyte. Men ditt hjärta säger säkert samma sak som mitt hjärta, men ditt huvud talar så högt att du inte kan höra vad hjärtat säger. För hjärtat existerar inte ordet "energiutbyte".

Jag vill även påpeka att shamaner inte försörjs av deras stam, utan borsett från deras uppgift som shaman har de precis samma plikter som alla andra och försörjer sig själva. Ibland får de små symboliska gåvor, men det är allt som de får för att vara shaman. För dom är det inget yrke, utan en helig mission.

Sen kommer vi till hurvida det är rätt eller fel att kalla sig shaman om man är healer och tjäna pengar på det. Du har förklarat det enligt vår kulturs synsätt. Hos oss finns det patenter på saker och ting och man kan skydda beteckningar som varumärke. Lagen är exakt definierad och om man håller sig till den anser du att det är rätt. Ordet shaman är inte skyddat och därför anser du att du gör rätt i att kalla dig så. I vårt system behöver vi lagar. Men en indianstam är ett mycket mindre samhälle och behöver inte skydda varumärken. De beraktar heller inte shamanism som en vara med ett varumärke som behöver att skyddas, utan som ett heligt sakrament som inte ska säljas på en marknad som en billig vara. Därför har de en annan syn på saken som du.

Ordet shaman är vår beteckning för alla namn som olika stammar har givit deras "medicinmän". Om du betecknar dig som shaman inkluderar det hela kollektivet medicinmän, utan att du menar en bestämmd stam eller kultur. Shamanism har rötterna i Sibirien och när det för tusentals år sedan fanns en förbindning mellan Sibirien och Nordamerika vandrade folk från Sibirien till Amerika och blev till "Indianer". Därför finns det likheter mellan shamanism i Sibirien och Amerika. Man kan föreställa sig hela kulturen om shamanism som ett stort heligt träd, med rötter och stam i Sibirien och grenar till Nord- och Sydamerika. Det som du gör är metaforiskt att du plockar grenar och blad från trädet som du klistrar på en egen stam och det säljer du som shamanism. Men det finns ingen förbindning till rötterna och de andliga lärorna längre. Folk som kommer till dig tror att de får det för deras pengar som beteckningen som du kallar dig står för och sedan säger de "aha…. det är shamanism" och det är intrycket som de sedan har av de gamla kulturerna.

Man kan jämföra det med folk som köper en Lacostskjorta. Klistrar man krokodilen på vilken skjorta som helst, bryter man mot lagen för att varumärket är skyddat. Men tänk om det inte skulle handla om ett skyddat varumärke, om tillverkaren skulle klistra krokodilen på sina skjortor utan att skydda den som varumärke. Skulle du ändå tycka att det är rätt att du klistrar krokodilen på någon billigvara och säljer den? Skulle det inte ändå vara bedrägeri, mot både kunden och företaget som tillverkar de äkta krokodilskjortorna?

Ursprungsbefolkningen ser det faktiskt som bedrägeri, även om vi inte bryter mot våra lagar. Men nu handlar det inte om några "jäkla skjortor" utan om det heligaste som de har.

Du skrev i ett inlägg "Gå en mil i någons mockasiner, innan du bedömer vem hon är." Om du skulle gå ett tag i US ursprungsbefolkningens mockasiner skulle du kanske kunna se saken genom deras ögon och visa respekt för kulturerna som du tog det som du tjänar pengar med ifrån. Vi vita människor kom till Amerika och dödade och missionerade folket. Vi tog ifrån dom deras kulturer, deras religioner, deras land och stoppade dom i reservat där de sedan kunde fortsätta att praktisera det som blev över av kulturerna. Och nu kommer vi och säljer ut det sista som blev över av kulturerna som dåliga kopior.

Kommer du ihåg den här gamla låten från 60-talet?

http://www.youtube.com/watch?v=7oz-W1ZIuzE

Lyssna noga till texten. Om du inte förstår den kan du läsa den här: http://www.metrolyrics.com/indian-reservation-lyrics-don-fardon.html

I klippet ser man vackra bilder ur indianernas tradition och texten talar om vad vi (de vita) har gjort med den.

Och här ser du hur man kan spela låten utan respekt för indiandrnas kultur för att tjäna pengar: http://www.youtube.com/watch?v=OhqbSB_bwPs

Samma sak är det om man anväder sig av beteckningen shaman och säljer billigkoppior av deras tradition. Jag skulle känna mig som en tjuv och kan inte förstå hur du kan tro att det som du gör är andligt.

Det är mycket du inte förstår Shakti - t ex att shamanism är något universellt, som existerar i Den andra världen…där den som kan, kan hämta den. Det finns inget folkslag som kan ha monopol på detta. Det är saker och ting som är inbyggda i Naturen, i Universum.

I vissa tidsåldrar, när den andliga medvetande står som högst - kallas för guldåldrar - har varenda människa tillgång till dessa kunskaper - hinnan mellan världarna existerar inte. I andra tidsepoker, när vi lever i mörkare tider, är det andliga medvetandet lågt, hinnan mellan världarna tjock och bara ett fåtal kan ta sig genom och nå dem (vi lever i en sån tid nu). Men det betyder INTE att dessa fåtal har monopol på dessa kunskaper!! Ingen kan ha det - de är allmänna!

Kunskaperna drar sig tillbaks till Den andra världen i mörka tider, eller snarare, hinnan blir för tjock för de flesta. Men kunskaperna finns där lik förbaskat. OCH jag har inte stulit någonting. Allt jag lärt har jag läst av mina hjälpandar. (Förutom hur man med trumma tar sig till Den andra världen, men det är kunskaper som funnits även i Norden under väldigt lång tid och är ingalunda stulna från någon!!!) Äger ursprungsbefolkningarna dessa också?? Det tror jag inte! Hjälpandarna gör nog som de vill och har de valt att undervisa mig, så har de nog goda skäl!!

Så sluta nu att anklaga mig för stöld, för annars blir jag riktigt [arg]. Att  anklaga folk för saker som faller under allmänt åtal (t ex stöld) är inte tillåtet och kan i sig leda till åtal för ärekränkning, om du inte visste det. Så ta och lugna ner dig nu.

F ö är det inte jag som talat om energiutbyte i denna tråd, utan någon annan. Och varför vänder du dig bara till mig? Alla andra tycks ha samma åsikt som jag här (av dem som yttrat sig). Så varför vänder du dig bara till mig???

Inlägget är redigerat [..] / Ians

#5
Nej, det är nog du som ska lugna ner dig här. Själv skriver jag mina inlägg i lugn och ro och sen har jag inte anklagat dig för någonting utan jag har bara talat om för dig hur folket du tog teknikerna i från ser det. Om du sen rättfärdigar det med en flummig förklaring att du inte tog teknikerna från folket som urpsrungligt utövar dom utan från någon annan värld kanske du mår bättre av det, men indianerna ser det fortfarande precis så som jag beskrev det. Om du skulle ha fått kunskapen av några hjälpandar skulle du ju kunna kalla det som du gör för något eget och inte behöva kalla dig för shaman.

Det är heller inte kunskapen som det är på tal om utan att du kallar dig shaman utan att vara det. Om jag skulle vilja gå till en shaman skulle jag gå till en traditionell shaman som betraktar det han gör som något heligt och som fått en traditionell utbillning där den andliga delen av läran är det viktigaste. Men jag skulle inte vilja gå till en plastshaman som betraktar det som han gör som ett varumärke och som har plockat ut ett par tekniker ur helheten som han sen säljer som shamanism.

Shakti, nu får vi stilla oss lite. Du har rätt i mycket som du skriver, men även Mandra har rätt i mycket. Jag tror att vi alla har förstått kärnan i det som du vill säga, men det börjar likna lite förföljelse, när du i tråd efter tråd och inlägg efter inlägg påpekar att det är stöld av ett  varumärke att kalla sig Shaman.

Själv anser jag att det är svårt att bedöma andlighet via inlägg på en sajt. Har träffat människor IRL som mest verkade skumma när man väl träffar dem, men i sina inlägg skriver de hur bra som helst.

Så jag tror att man skall vara lite försiktig med sin bedömning utifrån det som man ser i skrift bara.

I denna tråden diskuterar vi hur vida det skall anses vara ok att ta betalt eller inte, för sina "tjänster" /tid och annat som man lägger ner på att hjälpa människor. Inte hurvida  västerlänningar  har rätt att kalla sig Shamaner eller inte. Starta gärna en egen tråd om det om Du vill diskutera det vidare.

Och angående frågan om man är en bättre healer eller inte om man tar betalt eller inte vill jag säga att:

Det kan ju tom vara så att de som betalar "finansierar" den hjälp man då har råd att ge gratis till verkligt behövande i en annan situation. Eller så är det så att man inte enbart, kan bedöma dem som söker hjälp utifrån om de har råd att betala eller inte…..som om det vore lite mindre seriöst att kunna betala för sig.

Har träffat både och i båda lägren, de som tror att de kan få en snabb lösning på sina problem genom att gå och få en "behandling" och helst betala så dyrt som möjligt för det. Men också de som sätter i system att genom sin offer mentalitet, utnyttja andra och gå från "hjälpare" till "hjälpare" och snylta till sig något som de inte värderar tillräckligt ändå, utan de missbrukar en "feelgood" känsla i ögonblicket, låter den rinna av sig och är lika hjälp sökande strax igen.

Åandra sidan har jag träffat det motsatta i båda lägren också, så att enbart bedöma om människor är seriösa genom deras förmåga att betala är inte rätt det heller. Där får man gå på känsla för den som söker upp en.

Själv kan jag lika gärna ta emot en bakad kaka, som pengar, det beror på den som vill ha hjälp, och deras situation hur akut det är etc…..och att någon betalade för sig en annan gång, kan göra att jag slipper ta av mina och min familjs matpengar för att hjälpa någon annan.

#8 av Ians "..de som tror att de kan få en snabb lösning på sina problem genom att gå och få en "behandling" och helst betala så dyrt som möjligt för det. Men också de som sätter i system att genom sin offer mentalitet, utnyttja andra och gå från "hjälpare" till "hjälpare" och snylta till sig något som de inte värderar tillräckligt ändå, utan de missbrukar en "feelgood" känsla i ögonblicket, låter den rinna av sig och är lika hjälp sökande strax igen."

Japp, min erfarenhet också. Jag jobbade gratis i många år och det såg ut ungefär så där. Sen jag började ta betalt så har jag fått mkt mer motiverade klienter. Folk är vana att tänka så helt enkelt, i vår kultur. Och ju mer det kostar, desto bättre är det, tror många. Tyvärr.

Och givetvis jobbar man gratis emellanåt. Det gör nog alla, tror jag.

Om man arbetar med healing och har det som försörjning tycker jag det är självklart att man tar betalt. Annars vore det omöjligt att ha healing som yrke i vår värld, att ta betalt eller inte tycker jag inta har något samband med att vara en bättre eller sämre healer. Man kan se  saker på olika sätt. 
 Om det finns en person som är väldigt bra på healing men på grund av förutfattade meningar och moral, istället måste ta ett jobb som någon annan person hade behövt bättre.   Är det mera moraliskt riktigt eller andligt att en healers tid ska slösas bort på något meningslöst där healern vantrivs, samtidigt som en annan person blir arbetslös och inte kan försörja sin familj?  Jag tycker att det är mera andligt om människor "hittar hem"  har ett arbete där dom fyller en funktion än tvingas jobba med något som känns fel. Men det är min åsikt.
  Vad vi upplever och tolkar in i ord som andligt och andlighet kan också skilja sej väldigt mycket?  För mej är andlighet själva känslan av att uppleva något som för mej känns som en andlig upplevelse.  Sen finns det olika sorters andlighet som jag kan känna och uppleva på olika sätt i olika situationer. 
Vissa människor förknippar andlighet med kyrkan och präster mm, att arbeta som präst är ju också ett slags andligt yrke. Jag kan se något andligt i den sortens andlighet också.
Var och en får tycka och känna själv vad som är andligt ,alla har rätt till sin egen personliga andlighet och åsikt. Jag upplever ingen andlig känsla av att bråka om vad som är andligt och inte. För mej känns det mer andligt att kunna acceptera att andra tycker olika utan att döma och pracka på folk rätt och fel , än att förkunna för någon annan om hur andligt eller inte andligt andras andlighet är.

#6

Om du sen rättfärdigar det med en flummig förklaring att du inte tog teknikerna från folket som urpsrungligt utövar dom utan från någon annan värld kanske du mår bättre av det, men indianerna ser det fortfarande precis så som jag beskrev det. '

Shakti _ :

Men detta är ju inte sant ??

Hvem är indianen i dag ? ! du talar om indianerna i flertal ?

detta är absolut inte sant .-. I dag har olika Indian stammer mycket problem i US iallafall men det finnes hjälp dom får av folk utanifrån ,frivilliga org osv….dom har haft mycket problem med at anpassa sig et liv i vesten US inntills i dag efter dom blev samlade i dessa områden ..lite mat ,kyla,lite pengar ,lite salu ,mycket alkohol osv …deras yngre generasjoner der borta tog sej lite ledigt eftersom dom blev påverkade av det american society osv…så få kunne eller valde inte att föra tradisjonen vidare ……men detta er ju en annan del av historien som  finns MEN så detta med vad "indianerna " i allment skulle tycka ? man kan inte saja i allment eftersom det finnes många goda forbindelser i dag som är mycket goda mellom ursprungsbefolk /eller folk med rötter til denna tradisjon… og mellan andra utan som praktiserar denna personliga spirituella praktik på ett bra sett….det finns faktisk …och tror du inte dom hällre i allment skulle vara glade om deras kultursätt /syn /praktik blir vidarefört ? Det tror jag ..dessuten shamanismen har overlevt i många år ,hvilket betyder at den i sig själv tål omveltningar ,alla tider osv ..den enda som kan tilpassa sig på detta vis faktisk …

det finnes altså många goda praktikere av shamanismen i dag som arbetar med en mycket god intensjon …Intensjonen i ditt arbete eller handling är alltid viktig …den äger inte nån….

Jag tror faktisk at man inte kan saja att i allment att indianerna inte gillar etc …en ekta praktiserande Indian ville inte ha ett sådant ego ,ei hellre ville han varit bekymrad for att bli frånstjulen nåt som han inte ser som sitt heller…men som han faktisk har til låns mens han lever på jorden….

Ja och sedan har vi ju den lilla detaljen att det inte bara är indianer som ägnar sig åt shamanism…

Det finns olika sätt att se på saker. Jag är för dåligt insatt om shamanism för att uttala mej om exakt vad det är ?  Men jag har förstått så pass mycket som att det finns delade meningar om både ämnet i helhet och titeln, precis som det är med så mycket annat. Vi upplever och tolkar saker på olika sätt. Utifrån personliga självupplevda livserfarenheter ,vår omgivning och intryck utifrån tillsammans med våra tankar kan vi skapa vår bild av hur saker är.

Ämnet i sej är för mej intressant att läsa om. dom olika synsätten och delade uppfattningarna tycker jag också är mycket intressant och givande att ta del av.  Däremot uppskattar jag inte att tråd efter tråd halkar in på att tjafsa om det och till varje pris framhäva den egna åsikten på ett sätt som kan uppfattas kränkande och respektlöst mot andras åsikter.
Nu har det blivit (i min smak) lite för många trådar med samma tugg om rätt och fel sanning och osanningar.  ibland ser det ut att vara så viktigt att hävda den egna åsikten att det i mitt tycke kan luta åt att halka över gränsen till bli personangrepp  ??? 
Det är jättesynd på flera sätt tycker jag, det förstör så mycket både med sajten och ämnet.
  För mej leder det till att intressant för ämnet svalnar.
 Ett mycket intressant ämne håller på att omvandlas från spännande och intressant läsning till tröttsamt tråkigt och ointressant. 
Jag uppskattar att läsa och ta del av olika människors synsätt och tolkningar, att folk har delade meningar och tycker helt olika ser jag inte något fel med, tvärtom tycker jag ofta att det är intressant att försöka sätta sej in i olika sätt att tänka. Men jag förstår inte syftet med att starta tråd efter tråd där man håller på och"bråkar" om ett och samma ämne.   

"Ta betalt eller inte för healing och annat arbete"  stod det som rubrik på tråden om jag läste rätt?
 Jag tror inte att jag läste så fel som  "Tjafstråd  för dom som vill fortsätta tjafsa om shamanismen och känner stort behov av att försvara sin åsikt"  eller något liknande på tråden jag gick in på?
Det vore önskvärt om dom som är intresserade av att fortsätta älta samma tjafs kunde visa lite respekt mot sajten och övriga medlemmar genom att hålla den diskussionen  på ett eget ställe, och låta bli att kapa fler trådar dra igång samma tugg.

#7

Jag tror att du inte har läst mina inlägg ordentligt eftersom du anser att jag påpekar att det är en stöld av ett vaurmärke att kalla sig shaman. Jag betraktar inte beteckningen som ett varumärke och det gör inte Mandra heller, därför anser hon att det är okey att kalla sig så. Jag beskrev varför det inte är okey att kalla sig så fast shaman inte är ett skyddat varumärke. Ta och läs mina inlägg igen. Jag undrar också var du ser förföljsele när jag svarar på inlägg. Du låste tråden och Mandra gjorde upp en ny tråd och därför fortsätter jag nu diskussionen här.

#11

Nu beskriver du vad indianerna tänker som redan är långt borta från de urpsrungliga traditionerna. Det är ju klart att dessa inte betraktar traditionens heliga sakrament som någonting som har värde för dem. De har som du skriver tillräckligt med problem att anpassa sig till ett liv i USA. Men dom som fortfarande lever traditionen ser det precis som jag skrev.

Dom som praktiserer healing kan ju använda sig av samma tekniker av traditionella shamaner. Det är inget fel att använda sig av alla möjligheter som står till förfogande när man hjälper människor med healing. Men det är fel att kalla sig shaman och sedan tjäna pengar med beteckningen när man egentligen inte erbjuder det som motsvarar den traditionella shamanism. Man kan hjälpa folk lika mycket om man bara kallar sig healer och det som man gör för healing, så den enda meningen att kalla sig shaman är väl att hjälpa sig själv att tjäna pengar.

#13 av mayolica Håller med dig och min mening med tråden var INTE att tjafsa om shamanism. Utan det här är en rent allmän fråga som rör alla som ger någon form av healing och en fråga som ofta kommer upp.

Jag tycker det är roligt att ställa samma fråga med några års mellanrum för att se om den allmänna åsikten (den med flest anhängare) har ändrat sig. Och det tycker jag att den har när det gäller denna fråga. :)

För 10 år sedan var det många fler som var emot att ta betalt, som jag uppfattar det. Lite intressant. Vad det nu kan bero på? :)