Det ljuva livet vore om alla mår bra, ingenting att bekymra sig över. Leva på landet med frisk luft med naturen inpå knutarna och ha sin familj och sina vänner nära. Tillsammans ska vi må bra och ha trevligt tillsammans. Jag vill också ha ett må-bra-center dit andra kan komma för att må bra och vila ut :)

Det skulle vara det Ljuva livet för mig

Mitt ljuva liv vore ett liv på landet, i egenrenoverat hus från 1700-talet, med massor av djur. Och att jag ska ha tid och ork för dem! Samtidigt ha ett fritt jobb, kanske i någon rolig butik, eller i min egna butik. Eller en egen salong med naturkosmetik.

Vi har bara miljövänliga aparater i vårt hem + en eller två miljövänliga bilar som ALLTID fungerar och som vi har råd med.

Jag och min familj (en massa barn som jag också har tid och ork för + min man) ska vara FRISKA, glada och få utlopp för vår kreativitet. Mina vänner ska vara genuina, goda, glada och enbart berika mitt liv. Vi ska hitta på mycket ihop och har liknande intressen, men också olika så att vi kan inspirera varandra.

Samtidigt som jag har ett roligt jobb så ska vi ha tid och råd att resa! Till Japan och Island och Brasilien och Nepal och luffa runt i Europa.

Jag inser ju att allt detta inte går att få ihop… Men det var faktiskt jättebra att få skriva ner allt man vill, så man ser det hela i något slags perspektiv. Då kan man ju koncentrera sig på godbitarna och försöka förverkliga dem!

Hur ser ditt ljuva liv ut då, Inga-Lena? :)

#2 Bitterljuva, menar du..? ;)

Nej, det liknar nog ditt i mångt o mycket. Men jag har redan den där underbara gården, visserligen från förra sekelskiftet, men det får duga. Jag har två hästar och två hundar + en katt på väg..Skogen alldeles inpå husknuten och bor och lever precis som jag önskat mig. Arbetar i egen firma och inte såå mycket att jag inte hinner njuta av tillvaron. Det som jag saknar utöver allt detta är en god vän att få dela fritiden med, och en man som inte alltid är borta på arbete. Det ljuva livet för mig innebär också ett badkar! Ha, ha! Just nu har jag bara en dusch, och jag drömmer om att få krypa ner i ett badkar igen - med skum eller doftande oljor, ljus på badkarskanten och skön avslappnande musik att lyssna på! Det ljuva livet ger mig många vänner som jag kan bjuda hit på middag, och som stannar kvar över natten. På kvällen sitter vi framför braskaminen och dricker ett glas vin och småpratar/skojar. Sist men inte minst, på sommaren reser jag ner till Europa i husbil, stannar till i nån liten alpby, eller på franska landsbygden och fraterniserar med byborna. ;)  Ja, tänk vad mycket man har kvar att sträva mot! Allt det här förutsätter förstås att vi får vara friska - så det får högsta prioritet!

#3 Här har vi också bara dusch. Saknar badkaret vi hade i förra huset. Men i övrigt är allt bättre här. Men nästa gång skall det finnas badkar, för inget är så ljuvligt som att krypa ner i ett sådant - med skum. Och ljus på badkarskanten plus några pyrande rökelsestickor som doftar gott. Och på sommaren skall man ha nära till egen brygga med badstege så att man kan gå ner när man vill i både sol- och månsken. Fast, det är ju sällan man får allt!

Jag saknar också badkar :(  Tidigare har jag alltid tagit härliga skumbad men nu har jag bara dusch. Passar på att bada när jag är hos syrran i Eskilstuna. Men jag ska satsa på att köpa ett bubbelbadkar så småningom, när ekonomin tillåter det :)

Jag har badkar :) Det är härligt att kunna lägga sig i ett bad ibland.. Helst aromabad :)

Verkar som vi är badkarslösa dom flesta av oss! Ha, ha! men tänk ändå, att ett badkar kan associeras med det ljuva i livet. Ibalnd behövs det bara små, små saker för att förgylla tillvaron. Glädjande tycker jag.  Bubbelbadkar drömmer jag också om, Elisabeth, med jetstrålar som jag kan massera ryggen och min ömma rumpa med!  ( Ömmar av för mycket datoriserande ;)

Jag har oxå ett badkar och det är så mysigt och skönt att krypa ner i, speciellt när vinterkölden knäpper ute. Det ljuva livet för mig skulle vara att kunna jobba med det man helst vill och är intresserad av och utan begränsningar. (pengar är ju annars en typ av begränsningar) Att kunna göra saker utan att behöva vända på varenda krona för att få det att gå ihop. Ett sånt ex är att kunna gå på spa nån gång och bara få njuta av sköna behandlingar. Kan tänka mig hur bra man skulle må då.

Minns att det fanns en tid när alla badkar skulle kastas ut och ersättas med dusch. Det var ju mycket bekvämare, tog mindre plats och drog mindre vatten. Det som glömdes bort var att man tog bort en mysfaktor samtidigt.

#9 Ja precis Yvonne. Jag tror att det var i samband med energikrisen på -70 talet, eller hur..? Då skulle ju allting vara så praktiskt  och energisnålt som möjligt istället.

#8 Blir så avis på dig Soffe! Du kan väl skriva ner en liten resumè om doppet, så kan vi andra åtminstone låtsas!

#10 Hehe.. Finns nog inte så mycket att skriva om när man har badat i karet..

#10 Ja, och alla vackra kakelugnar som fanns i gamla hus började dom kasta ut redan på 40-talet har jag hört! Och nu är dom populära mysfaktorer plus vackra - men dyra! Lika med alla ljuvliga järnkaminer (typ Moses och Bergslagskaminer). Dom åkte också ut. Får man tag i en sådan idag är det en raritet. Suck!

#12 Du får köpa min kakelugn.  Den står oanvänd på övervåningen. Annars har jag en "Handöl" här nere i "salen" som sprider govärme på hela bottenvåningen. En mysfaktor om något!

#11 Okay Soffe, det kanske är av privat natur också! Hi, hi….få se nu…först tar jag av mig strumporna, och sedan hatten.. osv..

#13 Ja precis Du kanske kan berätta istället hur jag gör när jag badar Vågar ju inte berätta att jag har en badanka oxå i karet

   I vår jaktsuga har vi en öppen elldstad mitt på golvet o ett hål i taket för röken, när man bott där i några dagar så ser man att man blir axepterade av djuren i skogen. efter en vecka luktar man nästan som en rökt korv.  Detta är det ljuva livet att gå ut o borsta tänderna tidigt på morron o den trolsk dimman  ej har lättat, att gå ner till sjönn o ta ett morron dopp o sedan fort in i stugvärmen o dricka det nykokta kaffet med flatbrödskaka.   Detta kallar jag livskvalite,              NORE Jägare

#15 Det skriver jag under på! Låter underbart!