Hej och välkommen hit….

Det finns säkert ett och annat tips och det lilla jag känner till är ju bla Äppelcidervinäger. Lite ynkligt med ett tips kanske…hehe,men vänta lite bara så ska du se det ramlar in råd till dej….experterna är inte inne just nu…

jag skulle rekommendera att du tittade över hur mycket fett och vilket fett du får i dig. Mättat fett är finemang för kroppen vad gäller bra vitaminer och fettsyror. Smör och kokosfett kanske kan smaka? fett och proteiner är essientiella makronäringsämnen vilket inte kolhydraterna är. Vilket betyder att du kan leva på fett och proteiner enbart men inte på kolhydrater enbart.

förresten om du går in på systersajten om kolhydrater så kan du söka på ämnesomsättning där och du kommer att finna massor med information som kan vara bra även om du inte äter som vi gör där.

#2 Äta? Fett? Jag har inte så stor koll på vad ni har för teorier om mat inne på Kolhydrater men det jag har sett funkar inte för mig i nuläget bland annat på grund av tidigare anoreksia och nuvarande fysiska problem. Sen så kan folk vara glada om jag äter alls om dagarna då jag helt saknar hunger och mättnad. Men med en Mat-stödperson hade jag kanske kommit till rätta. Men att behöva tampas med anoreksian så mycket orkar jag verkligen inte att jag kan lägga till mer fett i min kost.

Däremot så vill jag hitta en lösning på min kropp så jag kan få skiten att fungera normalt igen. Jag saknar inte förstånd och kan hantera min anoreksia i stor utsträckning men om jag kunde på annat håll än träning kunde öka ämnesomsättningen så skulle jag nog klara av att äta igen. Mat är ett helt helvete för mig numera…

Någon som har lite tips på hur man kan kringå anoreksians "tvångstankar"? Jag har vissa sätt själv men de är inte de bästa.

så du menar att du ska istället för att få riktig näring i dig få nåt slags substitut så att ämnesomsättningen kommer "igång"? och har anorexia?

Har du en bild av dig själv som fet fastän du är smal? Om det är muskler men inte fett du vill ha på kroppen men med så lite träning som möjligt? Ja då är kolhydratsrestriktion med ett större intag av fett mycket bättre. Fett ger inte fett annat än när man samtidigt lassar in stora mängder kolhydrater för då tar kroppen de istället för kroppen är lat. Det finns flera av de som äter LCHF för att de har någon typ av matmissbruk.

För att bygga muskler och få igång ämnesomsättningen behövs ämnen som finns i fett och proteiner. Det som är lättast för kroppen att jobba med är det i animalisk form.

en annan sida som kan ha en hel del tips är den om beroenden, men du kanske redan har tittat där.

Är det all mat det handlar om eller finns det några livsmedel som du klara av att äta? Jag har aldrig haft erfarenhet av att inte äta- jag åt snarare alldeles för mycket och fel för mig

Nej… jag söker information om ämnessomsättnings hjälpmedel messt av nyfikenhet. Om det var till mig eller någon annan person skrev jag inte i inlägg #0 och det kanske var lite dumt. Vill ju inte förvirra, men det är inte till mig personligen. :) Dock vet jag redan att med akupunktur kan man öka ämnesomsättningen (har jag hört) och ville mer höra om det finns fler sätt. Av ren nyfikenhet… jag själv är för bekväm för att testa någonting just nu. Först frisk Sen kan jag börja med att bli bättre på andra håll också.

Även om det inte hör till tråden så: Jag kan lätt få tillbaka "fett synen" (allt på kroppen blir fett och man ser minst 20 kg större ut) som jag fick under alla år i sjukdommen. Men om jag tittar på fotogragfier av mig så ser jag väl skapligt normal ut, ser jag i en spegel så kan jag både se ut att väga 50 eller 150 beroende på hur illa anoreksian är just den dagen. Men äter gör jag, jag saknar dock hunger så de jag bor med säger till mig när jag ska äta tills dess jag på grepp om det igen. Nackdelen med mig personligen är att tränar jag det minsta lilla fel så bygger jag muskler, har alltid gjort. Men Yoga och pilates har jag fått en bild av är bra former av träning om jag inte vill bygga utan bara träna upp smidigheten. Så jag tränar lite men bara om jag ligger över ett visst antal kilo. Ligger jag under tränar jag inte alls vilket hjälper mig att i alla fall inte bli sämre på varken anoreksian eller utöka mitt träningsmissbruk.

Jag kan knapt äta någon mat alls utan att bli dålig Fysiskt, men jag gör mitt bästa. Mat ska vara bra för kroppen, sägs det. ;)

En nästan totalförlamad person kan ha lite smått svårt att träna men jag vet inte man kanske kan bränna 100 kg genom att vicka på ett finger. ;)

så du menar i största allmänhet att få igång ämnesomsättningen förutom mat. Jag förutsatte att det var till dig- my mistake.

Om en förlamad person som har 100 kgs övervikt behöver inte röra på sig för att gå ner i vikt. den kan äta sig ner i vikt istället men då inte med svältmetoder.

Ingefära får fart på cirkulationen- färsk ingefära i hett vatten och låta dra.

hmm jag har nog flera men jag finner inte min bok just nu

Jag har oxå problem med min ämnesomsättning… jag har i många år levt på svältgränsen och har därför förstört ämnesomsättningen. En annan tjej jag "pratade" med någonstans i någon tråd skrev att det viktigaste för tjejer som svält sig är protein. Dessutom kan det ta ett helt år med "normala" mängder protein eller helst lite mer innan kroppens egen ämnesomsättning kommer igång. Jag har försökt att pusha igång den med diverse knep och för mig fungerar det inte. Det är uthållig väntan som gäller så att kroppen får tid att läka och lita på dig igen.

Hur länge har du ätit igen efter att du var sjuk? Jag fick rådet att äta enligt klockan för att hitta min hunger igen… det tog tid men fungerade faktiskt. Jag skulle äta minst var tredje timme och dessutom vara noggrann med att äta innan jag gick och la mig på kvällen. Detta för att inte kroppen skulle "gå tom" för många timmar för då sjunker ämnesomsättningen igen och kroppen tror att man satt igång och svälta den igen. 

Lycka till!

Tack alla för dessa upplysningar…och speciellt extra Tack till Hoppfull för ditt inlägg…nu vet jag varför jag ökat i vikt utan att jag ätit mig till det…visste inte att ämnesomsättningen "vilar" när kroppen svälter…

#10 Kroppen har ett väldigt bra självförsvar. Får den inte tillräckligt med föda så sparar den på det den får.

Det är därför den bästa metoden för viktnedgång är att äta minst 5 mål om dagen. Då handlar det inte om stora portioner, men det måste vara en regelbundenhet som håller maskineriet igång.

*Och det här blev sagt av en som slåss med vikten och är skitdålig på att äta*

Jag har alltid varit en skåpätare, men alltid fått vara smal. Kanske det ligger nåt i att man skall småäta lite då och då för att hålla kroppen igång - precis raka motsatsen till vad man sa för några år sen. Då skulle man äta ett antal bestämda mål per dag och inte gå o småäta mellan målen.   Nu äter jag cashewnötter mellan målen som har blivit mitt nya beroende.

#8 Japp, nyfiken i en strut och extremt vetgirig… Det spelar för övrigt inte någon roll vem informationen är till. Den är inte för att öka på min anoreksia och det är det enda som man kan säga vara rellavant i frågan. Jag lämnar inte ut personer när de ber om hjälp, ett löfte är ett löfte! Mig själv kan jag bjuda mer på… Skicka ett Pm till mig med tipps om du känner för det. All hjälp är önskvärd! Jag hjälper för övrigt aldrig någon att få anoreksia heller men som sagt.. vem som bett mig om hjälp är min ensak så det lämnar vi utanför diskutionen. :)

Jag funderar på att ta hjälp av en diabetiker och följa deras rutiner… det kanske kan få igång den naturliga klockan? Sen att ha någon att prata med om maten och "redovisa" maten till skulle nog vara bra. Det är inte kul att vara tvungen att tvinga sin kropp att lära sig någonting den borde kunna.

#12 Jag äter alla former av nötter och frukter för att hålla energin uppe så länge att jag inte däckar mellan målen (äter medicin).

Någon med tips på hur man kan få igång kroppen igen? Jag svälte mig i tio år av 20 så jag känner lite smått jag börjar bli desperat för att få igång den normala mat och sovklockan. ;)

#13 Det är en oerhört intressant tråd detta. För min del svälter jag ofrivilligt pga ekonomiskt trassel….hoppas innerligen att jag inte sabbat min ämnesomsättning utan att det rättar till sig någorlunda snabbt igen.Har alltid haft haft en snabb ämnesomsättning och varit smal,men åldern har väl sin talan i det hela oxå… Nu är jag inte tjock,men lite kärlekshantag har man ju fått och dom vill jag inte ha,bättre med "riktiga" kärlekshantag från en karl…*S

De råden jag fick var av en dietist. Jag fick redovisa mina matvanor och hon sa direkt att jag åt för lite, främst kött och fett! Så fick jag rådet att äta efter klockan, inte vänta på hunger (jag kände inga hungerskänslor). Jag skulle äta frukost (jag brukar göra det vid kl.7) som vanligt men med smör på mackan och helst ett kokt ägg el. något proteinrikt. Så ett mellanmål senast vid 10, lunch normalt vid tolv med mera kött/fisk och fett och mindre kolhydrater, mellanmål vid 2-½3, middag vid 18 och så det viktiga kvällsmålet för att få kroppen att öka sin ämnesomsättning.

Broken, jag tror att det viktigaste är att äta ofta och inte låta det gå så många timmar emellan, mycket viktigare än hur mycket man äter vid varje tillfälle. För övrigt låter det förskräckligt att eknomin gör att du inte har råd att äta!!

#15 Jag äter oxå alldeles för lite. Börjar dagen med kaffe och cigg….efter några timmar tar jag en eller 2 mackor med pålägg om det finns,annars med smör (Lätta)och kaffe till det. När hungern ger sig till känna några timmar senare tar jag mer macka eller pasta med bacon eller nåt annat billigt. Sover en del oxå…kvällen blir mer mackor med samma fattiga pålägg. Frukt käkar jag oxå om finnes. Ibland har jag levt på scones och vatten i en hel vecka,men kan säga att jag mår fruktansvärt dåligt av det. Total näringsbrist. Ja,den förbannade ekonomin kan ställa till ett rent helvete.

Men hugaligen Broken!! Mackor är inget vidare att leva på! Dessutom ska du (enligt min åsikt) snarast byta ut Lättan mot bregott eller riktigt smör (margarin är rena döden för kroppen… innehåller bara kemikalisk smörja som jag är övertygad om att folk blir sjuka av!!).

Det behövs inga stora mängder men hjärnan behöver fett och protein direkt på morgonen efter den långa svälten (natten). Pasta är inte heller direkt något höjdarkäk… då är nog ändå potatis bättre (och billigt). Ägg?? vad tycker du om det? Omelett med lite potatis (för den som vill) och/eller lite bacon då får du rejält med protein för en billig penning, steker du den i lite smör får du dessutom i dig lite nyttigt fett. Ägg är superbra mat och kan varieras i alla möjliga former, gillar du dessutom bacon så behövs egentligen inte så mycket mer! Om du gillar och kan är det säkert bra med lite mjölk(helmjölk) eller ännu hellre lite vispgrädde i kaffet! Bra och nyttig energi. Kokosfett när du har råd att köpa det, är fantastiskt nyttig och någon tsk/dag kan göra underverk för hälsan. Det är dyrt att köpa men räcker jättelänge och är hållbart nästan hur länge som helst.

#16 Men fy, lider med dig vännen!  När jag gick en av datakurserna så gjorde jag ett projektarbete om "Alla våra fonder och stiftelser". Dom flesta av fonderna man kan söka bidrag ur, vänder sig direkt till människor i din situation, ofta ensamstående föräldrar med knapp ekonomi. Gå till biblioteket och låna den där boken. Du kommer säkert att kunna få hjälp ur någon av fonderna! Det är precis det dom är till för.

#16 Jag äter nästan ingenting om dagarna…också på grund av ekonomin… jag ser i första hand till att djuren har mat, sen får jag se vad som blir över till mig att köpa mat för. Det kan komma vissa dagar då jag på kvällen kan sitta och fundera länge på vad jag ätit under dagen och sen kommer fram till att shit jag har inte ätit någonting alls utan bara druckigt en kopp te. Det händer så ofta att jag inte längre orkar tänka på vad jag äter….

#19 Samma här…djuren och tonårs sonen går i första hand,sen  kommer jag.

Jag har inga problem med att inte känna hunger osv,det är bara det ekonomiska som ställer till det.

Jag slösar inte heller utan det bara inte räcker till ibland.

#19 men hur ska din ämnesomsättning kunna komma igång om du inte äter…? Det är ju energiintaget=maten som styr ämnesomsättningen… inte tvärtom.

#21 Ja du..säg det..hehehe…en gör så gott en kan.

:-) Jag tänkte nog först på sezierra som efterlyste saker att kicka igång den med… för det går ju inte utan mat :-)

Jag vet att det är lite motsägelse fullt. Men jag vill ingenting annat än att kroppen ska fungera. Detta utersluter dock inte att jag är människa och kan misslyckas. Jag saknar hunger och efter tio år i sjukdommen har jag nästan glömt hur det är att vara "normal". Jag tampas med sjukdommen varje dag och mår skitdåligt… Hur kul tror du det är på en skala att se en människa som väger 160 kg varje gång man ser en spegel än som det igentligen är, vågen visar närmare 50 än något annat? Jag VILL bli frisk och jag gör så gott jag kan. Men jag vet inte hur det är att vara frisk då jag så länge jag mins aldrig ätit nämnvärt mycket om ens någonting. Jag var runt tio år när jag blev sjuk, nu är jag 21 och anoreksia är så gott som det enda jag vet någonting om från mitt liv, allt kretsade runt mat och träning.

 Jag hade kunnat skriva en hel bok om hur dåligt jag mår i frågan och hur jag försöker lösa det…men  även om jag inte är den bästa på allt så jag ber om hjälp i den mån jag orkar. Fast ibland kan till och med jag fråga om saker av andra själ än det faktum att jag skulle vilja bli frisk eller sjuk… Jag mår inte bra och det vet jag…men jag har ingen aning om hur det är att vara frisk. Halva mitt liv har jag varit sjuk…

Det låter verkligen inte alls vare sig roligt eller lätt. Jag menade inte att förolämpa eller så… Det jag menade var att kroppen är ju som en förbränningsmotor och utan bränsle stannar ju hela förbränningsprocessen. Jag tror tyvärr att din ämnesomsättning kommer att fortsätta att gå på sparlåga tills den får något att förbränna.

Jag förstår mycket väl att det skulle kännas enklare att försöka kicka igång den på annat sätt (jag har ju själv levt och gjort så även om jag inte utvecklat en utblommad anorexi) men det blir mera av en ond cirkel med misslyckande efter misslyckande eftersom kroppen inte KAN öka förbränningen om den inte har något att förbränna.

Jag kämpar fortfarande med mina hungerskänslor, vissa dagar har jag dem och andra inte… jag kämpar hela tiden med att övertyga mig själv om att jag behöver mat för att inte gå upp i vikt (jag gick upp i vikt när jag minskade på maten), att jag måste äta för att hålla förbränningen igång…

För bara ett par år sedan hade jag dock inte den kunskapen utan trodde blint på att ju mindre man åt ju smalare skulle man bli och fattade inte varför jag inte gick ner i vikt när jag bara åt lite lite kalorier/dag. Jag fattade inte att kroppen sänkte ämnesomsättningen i takt med att jag minskade på maten! Till slut sparade den på allt jag gav den… Jag har alltså inte själv fått fart på min ämnesomsättning utan kämpar varje dag med att våga äta och tro på att jag inte fortsätter gå upp i vikt av det. 

Lycka till!!

sezierra- har du prövat med att sätta upp en helbild på dig jämte en helbild på en verkligt tjock människa? så du lär din hjärna att tolka rätt. har ingen aning om det kan fungera- bara en tanke.

Det är väldigt olika från person till person det här med hur ofta man bör äta. Jag äter två-tre ggr /dag. Startar dagen med 3 ägg, mycket smör och lite kaviar. Den måltiden står jag mig på i minst 6 timmar. Ibland kan det bli gårdagens middag som frukost, som en fläskkotlett med gräddsås. Jag äter när jag är hungrig om det så skulle vara mitt i natten. Funkar bra för mig.

#25 Jag tog inte illa upp alls. Jag blir bara så irriterad på mig själv att min kropp aldrig kan fungera normalt. Men jag har börjat (iden mån jag kommer ihåg) att äta en ganska stor skål med fil varje morgon och i den har jag några matskedad krossade linfrön (får igång magen lite), vanlig müsli och blandade nötter. Det känns ganska bra att äta det eftersom jag kan gå runt mina tankar från anoreksian med att det inte alls är onyttigt utan bra. Sen hur nyttit det är det spelar ingen roll. Det är bättre än ingenting. Man skulle nästan kunna starta en sida för alla som har problem med maten…jag skulle uppehålla mig där ofta.

#26 Jag skulle nog aldrig kunna göra en sådan sak mot någon annan eftersom jag är extremt mån om att inte vara elak mot andra. Men skulle man kunna stå ut med sig själv att ha någon annan med ett problem (som för många är lika jobbigt som mitt eget) som motivation till att bli frisk så är det upp till var och en, det skulle inte funka för mig dock… För övrigt så kan jag inte se mig själv på bild heller. Att jag satt mitt eget plyte som Avatar är för att vänja mig lite vid fulingen i spegeln. =P

#27 vart ser du fulingen??

Vill tipsa om en bok som är bra. man tar till sig det man vill ur den såklart. Den heter "Du kan hela ditt liv" av Louise L. Hay

Den boken tar upp att dina tankemönster ger dig sjukdomar och det är ju känt att många bittra människor får cancer. Den har hjälpt mig med en del och är bra att ha som uppslagsbok när jag hjälper klienter också.

Anorexi= att förneka sitt eget liv. Mycket stark rädsla, självförakt, förkastelse.

Som affirmation att säga till dig själv, och titta på dig själv i spegeln samtidigt, kommer följande text:

Det känns tryggt att vara den jag är. Jag är underbar sådan som jag är. Jag väljer att leva. Jag väljer glädje och att acceptera mig själv.

Affirmationer ska man säga till sig själv 10-20 ggr/dag och man kan få hålla på i månader innan det vänder. En affirmation ska bejaka och inte innehålla negativa ord som inte, ska, måste osv.

De här örterna är bra vid aptitlöshet enligt min bok

Anis, Bockhornsklöver, Flockarun, Galanga, Gullgentiana, Islandslav, Kanel, Kardbenedict, Kattmynta, Koriander, Krusmynta, Kummin, Kvanne, Lök, Malört, Mariatistel, Pomerans, Romersk kamomill, Rosmarin, Röllika, Spanskpeppar, Stjärnanis, Timjan, Vattenklöver, Vitlök

Galangaroten används speciellt vid anorexi de övriga är befrämjar matsmältningen i någon form. Kolla om det finns något med Galangaroten på hälskost eller på nätet. Dagsdos av roten är 6 g. ½-1 tsk grovmald Galangarot/kopp som infusion, övertäck och sila efter 5-10 minuter. Drick en kopp en halvtimma före varje måltid.

hämtat ur "Fytomedicin- en fickhandbok om medicinalväxter" skriver av Hans Bertil Juneby MB, BS, BA, PhD, ScD… vad nu de beteckningarna betyder

Om du tittar på bilden till vänster om min text, Den fulingen Att jag ser mig i en spegel händer inte ofta… Jag får se ut som jag gör och det får vara bra med det. Mitt mål med anoreksian ett tag var att försvinna, ett sätt att ta livet av sig på ett ytterst plågsamt sätt utan att skada kroppen genom sår. Sen flyttade jag och nu blir jag bara äcklad av att se mig själv, men jag kan hantera anoreksian i sig. Det är bara resan till att få en bra rellation till maten och träningen som jag måste jobba mer med. Jag är bekant med tankens kraft eller vad man kan kalla det då jag till hör de personer som roade mg med att ändra kroppstemperatur och pulsen bland annat genom att fokusera mig. Så tankevilja har jag och jag kan hantera och analysera ett psyke bra mycket bättre än många andra i och med att jag har stor erfarenhet av hur hjärnan och kroppen fungerar. Men det är ingenting jag gärna diskutrar då folk tycks tro att man måste ta droger för att göra det eller att det inte går.
Vill man så kan man säger jag.

#30 Jag blir både skräckslagen och imponerad av dina erfarenheter och kunnande.

Ibland är det vår envishet och bestämda vilja och tro som kan sätta käppar i hjulet för oss,trots att det är mycket bra om man mår som man ska. Mår man skit och är i obalans,så har man ändå kvar dessa egenskaper och då kan det va svårt att erkänna och kapitulera för det som är sunt och riktigt….som jag tex är van att ta hand om allt själv i både motgångar och medvind och det sitter i nu när jag mår dåligt oxå. Har så svårt att underkasta mig bättre vetande folk och tro på att det dom säger verkligen fungerar..jag lever i det jobbiga och känner av det jobbiga hela tiden…och det känns som det aldrig kommer att försvinna. Min ångest jag har,vet jag till viss del varför den kommer,men det är symptomen som skrämmer skiten av mig och eftersom dom inte lättar så tror jag att det är annat. Så länge jag inte är överbevisad att det är ångest som ger just dessa otäcka symptom. Avskyr att söka dr för det oxå…har gjort det otaliga ggr förr…men nu känns det värre och lite annorlundare,så nu börjar jag tro det är nåt sjukt i kroppen.

Urk för eländet!

Vad är det som är imponerande och/eller så skrämande? Jag är kanske van vid att ha en extrem vilja och kraft till det mesta så länge det inte gäller att vara snäll mot mig själv, andra kan jag hjälpa däremot. Jag är helt enkelt ganska driven som person… men det hindrar inte mig från att tappa självförtroendet ibland och att vissa dagar behöva hjälp av vännerna till att bara kunna se det minsta bra på någonting alls.

Jag har alltid haft ovanan att känna min kropp väl… det är bara nu senare året som jag har börjat ignorera vissa saker för att de helt enkelt är för jobbiga nu. Jag är glad att jag har mina vänner, de håller mig på jorden. Att vara driven och hänsynsfull samtidigt är ganska bra att vara så länge man inte låter sig bli överkörd.

#31 Ångest= Ingen tilllit till livet flöde och livsprocessen

Affirmation= Jag älskar och bejakar mig själv, och jag litar på livsprocessen. Jag är trygg.

#32 Det som är skrämmande är hur man som anorektiker ser på sig själv och sin kropp och det som jag imponeras av är din styrka att hantera din situation och din tankekraft för att komma tillbaka.

Kram

Andas djupt …..många ggr per dag!