God förmiddag. Här är det ganska kyligt men det blir säkert varmare vad dagen lider. Tänk va svårt man har att vänja sig vid dessa temperaturförändringar, jag i alla fall. idag ska jag cykla öve rtill dottern min oc h hjälpa henne att både plocka och ev sylta björnbären. Beror lite p åhur mycket vi får ihop. Annars får vi frysa dom tills allt är plockat. Dom mognar så olika.

 Hon har även massor med tomater som mognar olika. Risken finns att dom inte hinner bli  röda. Då har jag föreslagit henne att göra pickles av dom som förblir gröna. Vad tror ni!!! är det en bra idé. Har ätit det en gång och tyckte det var gott.

#1 Pickles är en suverän ide´…det är jättegott..*L

Var 2 grader inatt. Så nu åker änglatrumpeten in

Piggare idag,märket på benet är inte så ilsket rött längre.Penicillinet börjar verka och det har slutat pulsera i benet.

så idag ska jag göra sånt som inte blivit av tidigare,men fy vad kallt det är,gillar inte kyla

#4 Gott att höra Tiia…det vänder…men ta det lugnt ändå…Kram

Det blev int esom jag ville med den texten. Ska försöka en annan väg.

Ger upp, det blidde inget. Det var bara en rolig grej ja gtänkte skriva in

#5 Tack,goa Broken,du har omtanke för alla.Kramis

lördagsblomster till dig

#9 Tusen Tack …rörd blir jag…*snoruppdragning*

satte in en lördags låt uppe i #0…kan va kul att ha en lördags sång att nynna på…lyssna…*S Kramar

Hallååååååå….ser ni inte denna tråden???

Trevlig helg på er allihop!

Jag har börjat dagen med att plocka Karl-Johan svamp. Efter frosten inatt så är det i sista minuten om man vill ta reda på någon svamp, så nu puttrar "fångsten" behagligt på spisen. Senare idag så måste vi upp till stugan och ta upp potatisen/pärern som vi säger här. Blasten har säkert frusit och då är det skitsvårt att ta upp den senare, för att inte säga äckligt när blasten blir så där slemmig.. iiitch

Skall försöka sätta ihop drömartikeln också.. Måste ju ta mig i kragen nu..

Krama dagen go'vänner så träffs vi här till kvällen!

Hej alla.

Jag håller på att slå världsrekord i sömn…12 timmar i natt och 9 efter healingen. Vet inte om det har med den att göra men jag har skivit en fråga där inne. Känner mej även helt konstig i huvudet idag, men ingen yrsel…än så länge….

Ha en bra helg alla!

Håller på och frostar av stora frysen. Satt och skrev här och sonen ropade. Översvämning i köket.  Så såg han ut, när kom ut i köket.

ja jag har fått besked att min far avled i morse, till slut vill jag säga eftersom han har varit mycket dålig den senaste tiden. Dagen går inte i dur precis men inte helt i moll heller. Jag känner både lättnad och sorg över hans bortgång. Det förklarar "besöken" vi hade igår kväll.

kram på er

#15 kramar hårt.

Tack Tatsja. Förresten har jag läst ut din bok nu och herrejesses vilken uppväxt och vilket liv! Det är ju otroligt att du fortfarande står upp! Du är den som behöver kramen allra mest tycker jag. Men det finns ett syfte för oss alla här på jorden men jag tycker att du har fått alltför mycket av det negativa i livet så jag förstår inte varför just du?

*kramas hårt tillbaka*

#15 Ljus och värme till dig korseett. Förstår dina blandade känslor  inte vill man se en älskad person lida.

Sänder en STOOR och varm kram till dig.

tack Toyan

#19 Åh, vad ledsamt korseet! Sänder dig varma tankar i din sorg.

Kramar!

tack Inga-Lena

#15  Jag beklagar verkligen. Förstår dina båda känslor. Om 5 dagar är det 2 år sedan min pappa dog.

Jag själv har inte carp diemat dagen *S* Sovit bort hela veckan typ. Ville helt enkelt inte vara vaken. Det enda positiva med det är väl att jag sparat pengar eller utgifter då det inte funnits några pengar *S*

Blev glad när jag blev väckt av min bror som ringde, och berättade att de fått en "liten" son i dag kl 16  !!!! 55 lång å 4.990 typ :-)

#16 Ska beställa din bok

Korseett, stora varma kramar till dig!

Har varit ute i skogen större delen av dagen, taggsvamp, trattisar, svart trumpet och kantareller släpade vi hem. Sen kåldomsmiddag med alla mina ungar o barnbarn. Nu återstår disken och ta hand om all svamp. Känns att det blev en aktiv dag så det får blir sovmorgon i morgon.

Skönt Tiia att du känner dig bättre, ska kolla ordentligt att jag inte har nåt litet otäckt djur med mig hem………..

Ha en skön kväll allihop.

Kramis

#15 Kram till dej Korsett! Din pappa har nog fått det bra nu, utan lidande.

#10  Tack för den svängiga låten med cat stevens

#12 Jag gillar att ta upp potatis,det gjorde jag alltid som liten.

#15 Kramar till dig,korseett

#23 Clary,gå igenom kroppen från topp till tå,dom små jäklarna vet att gömma sig

Kram till korsett från mig med.

Öhhhööö, det känns i ryggen ikväll, eller i nacken. POtatisen var i alla fall jättefin och mycket blir det! Vi tog bara halva landet idag med ca 100 kg, lika mycket kvar alltså..

Somnade framför TV:n, men nu har jag alltså vaknat med lite nackspärr på köpet. Jag satt ju o hängde utanför fåtöljen med huvet!

#15 Korseett….att förlora sina föräldrar oavsett sjukdom eller ålder är smärtsamt….sänder dig en varm kram…och skönt att han nu får vila….Kram

tack  kära ni! *stor kram*

#17 Tack korseet. När jag skrev den, så undrade jag det själv. Egentligen skulle jag väl vara död. Men på något sätt så har jag överlevt. Många som läst den undrar om jag inte kan skriva en fortsättning från när jag gifte mig. Tycker du det också? Har i alla fall börjat lite smått. Det är ju både solsken och tragiskt. Sitter ju ensam nu. Utan någon livskamrat.

Ibland undrar jag när allt ska sluta vara negativt för mig. Precis som om allt gaddar ihop sig mot mig. Så fort jag blir glad och lycklig, så händer det något. Men jag ska nog aldrig få känna lyckan. Har insett det.

Får ställa upp och hjälpa andra istället.

Kramiz

ja jag tycker att det vore intressant att få läsa del två tatsja. Men å andra sidan är du glad för de glädjeämnen du ändå får och skapar nu i livet? Att hjälpa andra är inte helt fel det heller och man kan känna stor glädje och lycka i det. Jag skulle vilja fråga dig vad du definierar som lycka?

Kram

# 31 Lycka för mig är att mina barn får vara friska, att kunna ställa upp när de behöver mamma, - att kunna glädja mina medmänniskor. Då känner jag mig lycklig

Kram korseett!! Har inte varit inloggad under helgen så jag såg detta nu! Ta hand om dig vännen!!

#32 Det är det du har försökt med hela din uppväxt och nu har du fått möjligheterna, äntligen. Om det gör dig lycklig så är det det du ska göra men glöm inte bort dig själv eller förminska dig själv för det. kram

#33 tack hoppis

#34 Har aldrig satt mig själv i centrum. Får till och med dåligt samvete om jag köper mig ett par jeans, när jag vet att sonen behöver det.

Kanske börja med småsaker att du är värd det? En kopp kaffe är du värd, en varm dusch är du värd osv. Börja i det lilla. kram

PS men om du inte har hela och snygga byxor är du också värd att skaffa ett par.

#36 Svårt när man i så många år aldrig har unnat sig något.

Jag köpte mig en vinterjacka förra vintern, hade ingen. Fick dåligt samvete då jag visste att sonens var gammal. Så nästa pension blev det en till honom och lite jeans. Precis som om jag måste döva samvetet. Jag ser till att han har mat innan mig. Vanans makt är stor.

Kramiz

Känner igen mig oerhört i detta Tatsja! Det har tagit mig år att inse att jag är viktig och för dem, barnen, är man oerhört viktig. Dessutom sänder man ut signaler till barnen som de lätt tar efter som vuxna sen, helt omedvetet, det var avgörande för mig när jag bestämde mig för att detta måste få ett slut. 

Fast det är förstås självklart att man ser till att barnen har mat innan man har själv :) kläder likaså… hur många trosor och strumpor har man inte stoppat genom åren, spätt ut schampo och tvättmedel osv.

Problemet är att den vanan sitter i även när/om man får det bättre. Jag är fortfarande oerhört snål mot mig själv och unnar mig inget alls som jag inte absolut behöver, detta trots att vi idag (tack vare sambon) har det ganska hyfsat. Inga enorma mängder men vi klarar oss bra.

#38 Mina söner är idag 29 och 32. 29-åringen har blivit mambo igen på grund av arbetslöshet. Så det är bara vi två och vår hund. Är skild sedan 9 år tillbaka. Ändå unnar jag honom än idag mer än mig själv. Eller också blir det något till andra sonens dotter. Farmors lilla gullegull.  Köper jag något till mig själv, så kommer tankarna farande. Detta hade räckt till det och det till Josefin eller sonen. Svårt att tränga ner dem. Jag har i nästan hela mitt liv gått i ärvda kläder. Så jag tror att det är därför jag är missundsam mot mig själv. Köper helst billiga kläder till mig själv. Knäppt. Men jag har det inte så fett heller. Kamp om att få allt att gå ihop varje månad. Fast mat finns alltid hemma. Sen sitter löftet som jag gav mig själv som liten, kvar. Lever än efter det.

Kramiz

Jag tycker att du är fantastiskt jag! Men det är ändå viktigt att fortsätta arbeta med att bryta det mönstret! Det är att visa dig själv respekt och ge dig ett värde som människa att kunna känna att du är värd lika mycket som dina barn. Det är en utmaning jag vet, jag klarar det inte själv :) men jag fortsätter att träna, för ingen människa är mer eller mindre viktig eller värd än någon annan.

Det är ju ännu mer knäppt att en så'n som jag som ju faktiskt inte är barskrapad, fortfarande köper billigt och enkelt. Har till exempel aldrig gjort något annat än klippt håret hos frissan för det kostar jag inte på mig :) aldrig gjort manikyr eller gått på massage eller liknande. Jag har ju fått många behandlingar men det har varit pga sjukdom, inte för att unna mig saker.

det är svårt att veta vilken ända du ska börja nysta i.

Men du har skriftens gåva och jag tror på dig som författare. Kör igång med nästa bok!

Klipper mig själv och har alltid klippt familjen. Även vänner utan att ta betalt. Haft liknande ungdomslokal hemma. Vi var fyra i familjen, men hade alltid matgäster. Ibland upp till tio personer. Jag har alltid ställt upp och hjälpt folk, men aldrig haft någon som hjälpt mig. Inte ens för att prata. Det har varit jag som fått lyssna och även ge råd.

Svårt att bryta. Därför skrev jag mitt liv för att få ett avslut och kanske ändra mig. Har i alla fall börjat kunna säga det lilla ordet nej. Det är ju en början.

Behöver vinterskor, men det gör sonen också. Vi får se vem det köpts till. Jag tror jag vet.

Jo jag menade inte att jämföra eller att jag på något vis skulle ha haft det sämre än dig. Jag menade att det är viktigt att försöka bryta det mönstret. Att säga nej är precis som du säger oerhört viktigt, och oerhört svårt om man aldrig gjort det. Det är ju inte bara ekonomi som räknas, långt ifrån, utan det var synen på det egna värdet jag menade.

Kanske finns någon här som har ett par vinterskor över? Många har ju flera par och kanske kan hiva iväg ett par till dig. Storlek?

men å andra sidan är sonen vuxen och är fullt kapabel att kunna inhandla skor utan att du ska behöva sätta din skrala kassa på spel. Om du säger det nu så kan han hinna spara ihop till ett par bra skor. Att börja säga nej är en mycket bra början! Bra gjort!

Måste hålla med korseett här, din son är vuxen och att då du ska klä och föda honom är inte rätt varken mot dig eller honom. Jag har gjort den tavlan själv så jag vet vad jag pratar om. Jag var tvungen att sätta ner foten och säga NEJ.

i min familj fick vi bidra med pengar till hushållskassan så fort vi gått ur skolan och antingen jobbade eller var arbetslös. Det tycker jag var bra för då värdesatte man det mera än att få allting serverat på fat ideligen.

Min första lön jag fick när jag jobba på mitt första jobb i växthus (var 16 år) gav jag till min mamma. Vi var nästan panka då och hon var tårögd av tacksamhet. Jag var överlycklig att kunna ge dessa pengar till henne. 800 kr var mycket pengar på den tiden..*L

Vi är nog många här som provat att ha det skraltigt.

Ni har ju rätt i det, man hjälper ju egentligen inte sina vuxna barn genom att låta dem få saker och samtidigt sätta sig själv på undantag.

Jag vet att han är vuxen, men jag har alltid försökt att hjälpa dem med lite kläder. Han sparar själv och köper nästan aldrig dyra saker. Dyraste affären är Dressman. Annars har vi en affär som säljer konkurslager. Jeans 100 kronor. Han är väldigt tacksam av sig och kräver egentligen inget. Men när jag vet att han behöver kläder så kommer lilla samvetet fram. Vi delar på hyran, elen och maten här hemma. Sen hjälper han mig väldigt mycket. Det är han som trollar med tvätten.  Tar och hjälper med trädgård och även städning. Eftersom jag inte kan avvara så mycket och inte vill utnyttja honom, så blir det så att han får lite kläder som tack. Om ni undrar. Jag har övervåningen och han nedre. Det enda vi har gemensamt där nere är duschen. Men han städar den. Köket är uppe och han kan laga mat. Så det är en hjälpsam son jag har. Han får inte mycket av soc. Förstår inte hur de räknar. Del i mat 485 i månaden. Min mat är för dyr för att vi ska äta den båda två. Ett halvt kilo makaroner runt 28 kronor.

Ja, tack och lov "får" jag fortfarande klippa mina söner *S* 12 å 13 år….

Mina är 29 och 32. Kommer fortfarande till mamma för klippning.

#51 Låter bra det ;-) Ifs så kommer mitt ex till mig för klippning. vet inte om han e snål eller om jag klipper bra *skratt*

#52 Kanske är både och