Vilken otroligt bra fråga! .. vad jobbigt för dej med din svåra trötthet.. Ska svara nu, utifrån mej själv.. varför jag blir trött!

Jag kan oxå bli trött, rejält trött.. trött på alla måsten och ska bara..

Min teori,.. är det så konstigt.?. alltid ska man vara tillgänglig.

Kolla mejl, svara i telefon, ringa, jobba, om man gör det, handla, städa.. vara en bra förälder (vi som ha barn) vara en god maka, vän, medmänniska, granne, tillgänglig. iaf. för mej så räcker inte tiden till!.. Jag vill!, men orkar & hinner inte riktigt alltid.. det skapar en obalans, en kluvenhet.. jag vill, men blir trött av det.

Kraven vi själva ställer.. på hem och tillvaro..

.. så många måsten tar så mkt. tid, ärligt talat hur många får den där Egen tiden att bara vara.. ligga en dag och läsa eller strosa planlöst en hel dag i skogen..? och Hur ofta? .. och utan dåligt samvete,.. eller att annat blir eftersatt, som får oss stressade o trötta sen..
*Räck upp en hand, ge oss råd..!*

Jag försöker, jo.. men det slutar ofta i dåligt samvete! för att jag inte fanns till hands.. eller för att jag struntade i städningen t.ex = trötthet..

Ex. idag hade jag lovat mej själv att inte gå in vare sej på msn eller mejl efter jobbet.. det gick ett litet tag, sen kom samvetet ifatt mej, men jag måste ju se att jag inte missar nåt, jag måste ju visa att jag bryr mej- om..för det gör jag, men inte alltid man hinner riktigt..

Jag, som bara bara skulle vara idag.

Hjärnan som jobbar för högtryck med problem lösningar och oro, för en det ena än det andra- gör mej trött!

Alltid finnas till hands gör mej- trött!

Ha dåligt samvete gör mej- trött!

Att inte kunna njuta fullt ut, när jag väl gör det jag vill- gör mej trött!

För mej är det då inte konstigt att vi blir trötta av alla intryck och alla måsten.. inte alls.

Någonting säger mej att det är fel, när man inte bara kan, med gott samvete tänka lite mer bara på sej själv, göra det man vill.. utan dåligt samvete.

Vilken oerhört bra tråd, ska bli riktigt intressant att se era svar, hur ni tror..och hur tråden utvecklas, så väldigt bra ämne- det berör, i högsta grad många av oss i en stressad tillvaro.

Jag instämmer i det du skriver Waara! Och jag tror att väldigt många upplever det precis som du!

Jag måste bara få ställa en liten fråga till dig (om det är okej, svara bara om du vill…) och andra i samma situation, varför sätter du andras välmående före ditt eget? Du gör saker för andras skull fastän du egentligen behöver tiden och kraften till annat.

Jag har varit där du är och jag kan säga att en del av det engagemanget handlade faktiskt om min egen betydelse. Man blir en viktig person, någon som är behövd, när man ställer upp och finns där för andra. Det värmer inuti att vara behövd… och vad skulle hända om man inte var det längre… skulle man finnas då? Skulle någon bry sig om en då?

Jag tror helt ärligt att en del av vårt frenetiska engagemang handlar om att tillfredsställa vårt ego. Få oss känna oss duktiga och viktiga. För människor går inte under av att man tar hand om sig själv och säger nej till dem emellanåt. Livet blir mycket mer balanserat om man finner sin inre trygghet och balans i att tillfredsställa sig själv före andra.

Jag slåss fortfarande med detta, inte utanför hemmet längre, men innanför. Jag känner mig osynlig ute i omvärlden pga min sjukdom och känner det som att det minsta jag måste åstadkomma är att se till att sköta om hemmet.

Ha ha lustigt det här.. Jag skrev om detta senast  i går i min blogg.. och har den diskussionen där. Hur vi tar ut oss i en massa måsten.

"Oftast är ju våra egna "måsten" våra egna hjärnspöken..
Det finns ju ingen som begär att vi ska vara så himla duktiga..
Vi jagar oss själva så långt att vi en dag brakar ihop och DÅ undras det.. vad var det med henne?? Hon som alltid varit så duktig, vad hände?

Och alla de som vi skämt bort med vårat duktig flicka… de drabbas ju genom att helt plötsligt behöva göra sånt de aldrig gjort innan.. eller så står de där och undrar: Vad var det som hände!?

Ja… Vad VAR det som hände och varför?

Glömde vi bort att vi är människor, levande varelser med behov? Behov av att bara få vara. Gå i skogen och naturen och njuta av lukterna och ljuden som finns överallt om vi bara ger oss tiden och ron att höra… Sitta i en stol med benen på en pall och läsa en bok som vi velat läsa så länge..

Just NU och här?? Inte i morgon eller nästa dag eller sen.. sen kommer vi inte i fatt.. det är ALLTID sen..
Nu är allt vi har,
Då har varit kommer inte igen och i morgon vet vi ingenting om..
det kanske inte finns något i morgon eller sen..
Det enda vi har är nuet.. detta enda ögonblick vi någonsinn kan uppleva..
Det finns ingen som upplevt sen.. det går inte att göra.. för det finns inte..
Där det borde vara när vi kommer dit är bara NU!

_Duktig flicka = Jag som gör det jag behöver för att må bra.. "
_

Så det kan bli.. det ligger nog något i luften.

#2 Jodå, jag kan svara :).. Ingen är  viktigare kanske nulängre, men minst lika viktiga..  När jag blir trött beror det på tidsbrist, för egentligen mår jag som bäst när jag orkar engagera mej! Det är det som är problem oxå.. vill engagera men hinner inte alltid.. och när jag inte hinner .. känner jag att jag försummar, jag trivs inte i det helt enkelt.. fast är medveten om att när jag investerar tid i mej själv, så räcker jag även till det jag vill :)

Får man peppa lite i tråden oxå :?) .. Det slår nästan aldrig fel,.. kom ju precis in från skogen nu.. tänkte nästan skippa det idag, då jag faktiskt kände mej rejält trött, vill kanske sova istället..?.. näe, ut skulle jag.

.. Jag trodde jag skulle masa mej fram av trötthet i skogen, men.. upptäcker att jag hade spring i benen.. alltså, det får mej att tänka på psykisk trötthet kontra fysisk.

Sen småsprang jag hela vägen.. tänkte ju förstås på ämnet trötthet.. skalade av lite måsten.. hade ju faktiskt bestämt att ge mej lite egen tid idag.. lyckades *tror* Men framför allt! Friskluft & motion fick mej helpigg igen *råd* susen, verkligen! .. ja, o yoga o meditation et.c oxå.

#3 ;) då är du varm i kläderna för ämnet :)

Jag tror att det är väldigt viktigt vid psykisk trötthet att ta sig ut och få frisk luft, röra på sig. Det kan ju till och med få depressioner att ge vika! Så för de som lider av mental/känslomässig trötthet tror jag att skogen är som ett stot gratisapotek fyllt av medicin :D

På vintern behöver vi nordbor tillskott av D-vitaminer. Kan vara värt att testa.

Jag har lärt mig att säga nej.Inte i alla situationer,men de som var för tröttande,de som inte gav något alls.

Visst,ibland har jag dåligt samvete,men jag jobbar på det varje dag.

Har haft väldigt energitröttande människor nära mig,tills jag satte ner foten och bestämt sa "NEJ"

Jag är trött ibland,men inte nära på hur trött jag var tidigare.

Trötthet eller leda…? Dom begreppen måste man reda ut först och främst när man känner att man inte har ork till nånting. Kan det vara vardagen, livssituationen som tar orken ur en, för att man tycker att man lever ett "meningslöst liv", inte får ut det man hoppats av det? Leda kan ju också vara rutiner, att man inte förmår att bryta en destruktiv rutin. Leda kan också bero på att man inte uttrycker det man innerst inne känner, utan mer går på vad man tror förväntas av en. Och då kommer ledan inifrån, men man projicerar den på saker i sin omgivning  för det är enklare, eller bekvämare - då behöver man ju inte själv förändra någonting, utan orsaken är utifrån kommande, tror man (Väldigt lätt då också att ge sig på sina närmaste..)

Man måste alltså dyka in i sig själv och reda ut begreppen det första man gör, då har man kommit en lång bit på väg, tror jag.

Annars är jag nattmänniska och en "slöis" då,  men jag går upp "tidigt" på morgonen och tar en lur efter dagens vedermödor istället, om jag känner för det. Så länge man sköter det som förväntas av en så behöver ingen ha synpunkter på när man sover eller är vaken, och har dom det ändå så är det nog mest deras problem, eller hur?

trötthet kan ha många orsaker .om det inte finns några brister eller fysiska orsaker ,så finns det väldigt många saker som tröttar ut oss.

några saker som kan vara värda att fundera på är vad vi har omkring oss.

om det finns något , människor eller olika situationer  där man känner att man blir tömd på energi .

vad får vi energi av. försöka att känna efter vilka situationer och med vilka människor vi känner att det ger oss energi.

man kanske inte får lika mycket som man ger. det finns massor med saker i vardagen som tömmer en på energi som vi inte är medvetna om. tex tjat o gnäll och negativa diskusioner, olika relationer, släkt o vänner, hemma och på arbetet.

angående trötthet och leda,det är olika saker men det ena ger det andra. av leda blir man offta trött, trötthet kan offta ge leda.

tillräckligt med sömn, frisk luft ,bra kost o friskt vatten är oxå viktigt för att må bra.

Jag äter vitaminer varje dag "En om dan" och den innehåller alla vitaminer……..ändå är jag sååååååå trött. Jag cyklar en hel del, går mycket på jobbet. Det skulle vara kosten då förstås. Är dålig på att äta rätt.

april4 om det är syntetiska vitaminer gör de inte så stor nytta i kroppen. Vi tar inte upp sådana vitaminer alls lika bra som naturliga, kanske skulle du testa att byta till någon naturlig sort?

Det är knepigt detta med trötthet. När är tröttheten en naturlig trötthet som man kan bryta med hjälp av engagemang och när är det ett sjukdomstillstånd man får lära sig att leva med?

Jag tror även att det finns inslag av just detta med att det är lite fult att vara trött. Att det är fint att orka och vara mer engagerad än andra, att ha det mer städat, att baka och skjutsa barn osv. Ju fler åtaganden ju bättre, då tittar alla med stum förundran och säger andaktsfullt -hur orkar du? De föräldrar och andra som säger nej till sådant ses ju på med lite sämre tankar.

Samtidigt som det finns de som är trötta av bristande engagemang, men frågan är om grundorsaken är samma? Jag tror ju att man tokengagerar sig ofta pga låg självkänsla, för att bli synlig själv, vara den där duktiga flickan som alla beundrar (man ser det hela tiden). Och kanske är det även därför människor blir sittande hemma i soffan, de tror inte att de behövs, de tror inte att det är kul att engagera sig, de känner sig inte viktiga som människor.

Jag tror att dålig självkänsla blir allt mer synligt i vår omgivning, för den skapar allt eller inget människor och de mår inte bra.

Nej Hoppis, "Ju fler åtaganden ju sämre, för då tittar alla med stum förundran och tänker självkritiskt - hur ska jag orka allt det?" Även om munnen säger ett, så är hjärnan fullt sysselsatt med andra, sjäklvdestruktiva tankar.

"De föräldrar och andra som säger nej till sådant ses ju på med lite sämre tankar"…. skriver du. 

Men kan det vara tvärtom? Att man beundrar en sån person som har självrespekt nog att sätta stopp när det blir för mycket? men eftersom majoriteten inte har det så vänder man på det hela, och ser det som en bedrift att gå med på alla utifrån kommande krav..?  Man har satt upp en idealbild för hur en förälder skall vara, och den som bryter mot den är självklart en "sämre förälder". Sedan kan man fråga sig vilken förälder som är den bästa föräldern - jag håller nog på den som vågar sätta gränser. :) Sånt ynglar av sig till barnen, och då har också dom fått med sig den självrespekten ut i livet.

Jag hoppas innerligt att du har rätt Inga-Lena! De samtal jag har med andra föräldrar tyder tyvärr på motsatsen, man tittar lite ömkande på de som säger nej och tycker lite synd om deras barn.

Om det inte är jag som inbillar mig andra reaktioner förstås :) det är inte omöjligt alls…

En kanske större och viktigare fråga i sammanhanget kan vara hur mycket vågar VI härinne säga nej till? Hur mycket tid lägger vi på enbart vila och återhämtning utan aktiviteter? Hur många väljer att lägga sig och läsa en bok framför att raja runt på aktiviteter? Och då menar jag väljer, inte gör för att man inte orkar (som jag ) utan som ett aktivt val för att sköta om sig själv trots att man inte har en massa krämpor eller trötthet. Sådana människor ser jag som äkta livsnjutare, jag har någon enstaka i min omgivning (typ en) som jag vet gör så och jag beundrar denna människa stort :)

#12 pröva i alla fall med blutsaft en tid.enomdan åt jag också tidigare men de hjälpte inte så mycket om man jämför med blutsaften.Mitt hår känns starkare och tjockare också