Jag tror att det beror på att mat är känsligt överhuvudtaget.. Hur den behandlas, äts, tillagas osv.. Mat är ju väldigt viktigt för att vi ska kunna leva.. Det finns mkt man kan göra med mat..

Jag tror det bottnar i fixet att vara smal och hälsosam. För en del finns bara ett sätt att bli det men sanningen är ju mer komplex. Vi mår bra på olika saker men att man kan rekommendera någon att prov en annan typ av kost om den mår dåligt på hur den äter idag.

Jag tycker det är precis som med fanatiker överlag. Jag förstår inte att man inte kan vara vidsynt och ödmjuk inför andras sätt att leva om de nu mår bra av det. Jag kan berätta hur jag gör för att mår bra, du hur du gör och en tredje hur den gör. Sedan kan den som lyssnar och vill förändra något prova och anamma eller utesluta. Det finns ju vissa saker som åtminstone är gemensamt med de olika kosterna och det är ju att för mycket raffinerat socker är skadligt för hälsan. Men det är väl det enda också.

Sen kommer ju det här med att de flesta tror på vad en myndighet anser är rätt och inte litar på vad ens egen kropp berättar. När jag berättar hur jag mår på vanlig kost kontra den jag äter nu så visas mer förståelse när det gäller hälsan än om jag skulle ätit så enbart av avmagringsskäl.

Det var en forskare på tv som uttalade sig om att hon trodde att det berodde på att vi identifierar oss med mat, alltså som tanken "du är vad du äter". Det vi stoppar i våra munnan blir ju en del av oss, maten blir till vi. Därför blir maten kontra kroppen något sorts kvitto på om vi äter "rätt" eller ej.

Du kan alltså inte vara hälsosam och tjock eftersom hälsosam förknippas med smal och smal med en viss mat. Så är du tjock har du blivit till det dåliga du då förutsatts ätit.

Någon som fattar hur jag menar?

Jag tror nog ungefär som du korseett att vi i vår nuvarande samhällskultur förknippar hälsa så mycklet med kroppstorlek och då har mat som förknippas med det magra idealet oemotsagt företräde.

Men jag tror att det här kommer att få samma motrörelse som den vi ser mot den klassiska sjukvården just nu. Människor kommer till slut att inse att vi måste framför allt äta naturligt (= ej processat och utan tillsatser), det är det viktigaste av allt.

Klart att det handlar mkt om hälsoskäl oxå, men oxå som jag skrev :-)

Man kan ju se det på det här sättet också. Matsmältningen hör hemma i solar plexuschakrat och där hamnar barndomstrauman som brukar vara rätt påtagliga känslomässigt. Det är känsliga saker som inte alla vill beröra och om vår mathållning hänger ihop med våra trauman så kanske många blir indirekt påhoppade för den de är eller för att de faktiskt skyddar sina rädslor då man diskuterar hur och vad man äter. Lite invecklat, men så tror jag att det ligger till.

#5 Det tror jag med att det finns en viss sanning i.

Sedan har ju inte mode/mediabranschen så mycket med just det att göra kanske och den har ju tyvärr stooor inverkan på människors åsikter om mat.

För jag tänker inte bara när man diskuterar vad man äter själv, utan allmänna diskussioner om mat. Även om mat i tredje världen kontra oss och matproduktion osv. De flesta diskussioner som rör mat är känsliga och frågan är varför…

# 4 & 1 Jag är inte säker på att jag förstår vad du menar med att mat är känsligt överhuvudtaget? Min tanke var kring varför mat är känsligt.

#6 Ja att mat är allmänt känsligt, som jag beskrev det.. Jag skrev min uppfattning om varför mat är känsligt..

Menar du att de flesta tycker att mat är ett känsligt ämne?

Jag ifrågasätter inte dig Soffe, jag försöker bara förstå och det skrivna ordet säger inte allt alltid tycker jag så då frågar jag igen för att inte missförstå.

Jag tycker oxå att mat är ett känsligt ämne, det är därför jag undrar vad ni andra har för tankar kring varför det är så känsligt.

Alla tycker nog inte att det är känsligt, men min uppfattning är att mat är känsligt överlag.. Då menar jag som ex. hur det behandlas, tillagas osv.. Men i största fall handlar det nog om hälsoskäl som skrivits om här oxå.. Mat är ju ändå något som är livsviktigt för att vi ska kunna leva..

Ok, du menar att råvaror som ska bli mat är känsligt? Det håller jag verkligen med om ifall det var så du menade.

Rent generellt sett så har människor relativt lite förståelse för saker och ting och därmed väldigt svårt att acceptera förändringar som rubbar deras cirklar - rädslor uppstår. Förändring = utveckling. För många är oförändrad tillvaro en trygghet. Då ska allt vara som det alltid varit. Tryggt och säkert.

Det är ju helt sant förstås! För människor blir ofta lika upprörda om man har andra åsikter om sexualitet, religion, integration osv osv. Kanske är det den största orsaken till att man är så känsligt. Man vill inte veta att man kanske ätit "fel" och måste lägga om sina vanor…

kopplingen mellan solar plexus och vart maten hamnar har jag inte hört förut men det var ju en tänkvärd tanke men det passerar ju 4 chakran till. Menar du som magsäck är den behållare och börjar bearbeta saker och skickar vidare genom systemet genom de andra chakrana. Kan det bli obalans i de andra chakrana bara för att solarplexus är i obalans?

#10 Ja det är så jag menar och lite därtill ;-)

#13 Om ett chakra är i obalans så med tiden så påverkar den de andra chakrana. Allt hänger ihop. Matsmältningen och solarplexus går hand i hand. Huvudorganet är bukspottkörteln som avger både enzymer och hormoner. De andra organen som "hänger ihop" med bukspotten är gallan och levern. Oerhört viktiga för nedbrytningen i matsmältningsprocessen med alla sina enzymer. Magsäcken ligger ju nästgårds mot solarplexus som också avger enzymer. Titta på en anatomibild så ser du att alla organen, förutom munhålan, som deltar i själva matsmältningen finns i solarplexusområdet. Tunntarmen som hos vuxna är ca 4 m lång ligger också i solarplexusområdet och avger också matsmältningsenzymer.

De som har tex mjölkproetinintolerens och eller mjölksockerintolerens saknar just de enzymer för just den sorts proteiner för att kunna bryta ner dessa. Avsaknaden av matspjälkande enzymer är påverkade av obalans i solarplexus. Sedan finns det givetvis hormoner i kroppen kopplade till andra chakran som i sin tur påverkar de olika organen med dess enzymer respektive chakrana som i sin tur påverkar matsmältningen. En hel djungel av olika kopplingar hit och dit.

Jag upplever inte att mat är ett känsligt ämne. Men här på forumet, eller på kolhhydrater eller andra sajter där man framhåller kostens/viktens betydelse för en bra hälsa, har den fått en framskjuten plats, av naturliga skäl kanske.

Sedan tror jag att man tar till sig information beroende på hur "känslig" den är för en själv. Har man som jag inga problem med vare sig vikt eller matallergier, så låter amn informationen passera och tar bara till sig det man tycker är intressant. Allt annat passerar mig oberört.

Många överviktiga personer tror jag går omkring med dåligt samvete - helt utan anledning - p g a att dom inte orkar leva upp till dom hälsoideal, som dels dessa sajter förespråkar, men också den hälsovåg som drar fram genom västerlandet. Det i sin tur tror jag kan skapa en attityd där man har "taggarna utåt" - en försvarsställning som går ut på att försvara det sätt man själv lever på. Man känner sig helt enkelt påhoppad.

Varför mat är så känsligt att diskutera?

Kanske att den speglar ens livsstil. Var och en tidsepok har sina ideal. Dessa tidsepoker blir kortare och kortare. Det kommer åter nya rön om hur vi ska/bör leva.

Det kanske är så att man har byggt upp en trygghet i det beteende/den livsstil man har och då är kanske inte alla beredda på att ändra på detta. Kanske man är medveten om att man lever fel men vill inte ha ständiga pekpinnar på att man lever fel.

Kanske………

Jag tror att överviktiga många gånger ljuger för sig själva och intalar sig att de visst trivs med att vara så som de är eftersom de inte vill ändra sina matvanor eller ta itu med sig själva. Det är så lätt att gömma sig bakom olika beteenden. En homeopat berättade att många överviktiga har mycket bakterier i sig. Vet inte hur på vilket sätt bakterierna påverkar detta, men kan ta reda på det om det är intressant.

Jag tänkte på mat överhuvudtaget när jag startade tråden och jag tycker nog att mat är känsligt för många, oavsett vikt. Och jag kan säga att jag hittills knappt träffat en enda kvinna under hela mitt liv som inte har ett som jag anser det, stört beteende när det gäller mat/ätande (skulle vara du Tuvan då fast dig har jag ju inte träffat ännu). Som tränar för att kunna tilllåta sig att äta utan dåligt samvete osv. Nu utgår jag från människor som inte är inom alternativsvängen utan vanligt folk. Till exempel de unga människor jag pluggade med när jag pluggade media- och kommunikationsvetenskap. Det fanns inte en tjej där som bara käkade lunch eller tog en fika utan att prata om hur de tränade eller att de aldrig åt sådant annars(ingen av dem var överviktig)som för att kompensera att de käkade och snacket under måltiderna var alltid kring vad som var okej att äta och vad som var onyttigt.

Jag håller med om att debatten på vissa av sajterna härinne på iFokus bl.a. har gjort till sin mission att kriga kring mat. Det är synd för det får ju dem själva att framstå som fundamentalister inom sitt område och sådant ger ingen seriös bild.

Jag tror även att Gilla har en poäng när hon säger att man inte vill ha pekpinnar, mat används alltså för att ge människor dåligt samvete för att de lever som de lever (oavsett vikt, men extra för den som inte är pinnsmal). Och att skuldbelägga människor skapar alltid starka känslor, med all rätt.

Det ligger helt i linje med de funderingar jag har på att mat är kopplat till karaktär vilket är kopplat till vikt i vårt samhälle. Att vara normalviktig är detsamma som att ha god karaktär och ha kontroll på sitt eget liv och den som inte är normalviktig har tappat kontrollen och har sämre karaktär. Det är inte konstigt om det blir känsligt ifall de tankarna har någon grund överhuvudtaget.

Kul att höra era tankar om mat och känslighet.

Det handlar väl, som så mycket annat, lite om behovet av att duga, att vara en "bra" människa, kan jag tänka mig. (Inte för att jag tycker att en bra människa definieras efter hur hon äter, absolut inte…) Duktighetssyndromet, och att mäta sig med andra.

*19 Intressant ämne. Själv så tränar jag inte utan enbart cyklar till jobb, har aldrig gillat att träna. Äter allt gillar kakor bakelser med mycket grädde. Älskar godis, Älskar att äta kött grönsaker, Men jag har inte problem med vikten Håller min stadiga vikt ännu. Mina arbeskamrater påpekar ofta att jag alltid äter och äter utan att gå upp i vikt,

En gång fick jag för mig att jag skulle börja jogga. Köpte dyra joggingskor för att peppra mig själva. Mycket sköna joggingskor. Men de blev inte många meter förren jag slutade att springa, Kom ihåg hur tråkigt det var att jogga. Nä då cyklar jag hellre.