Det första du nog kan göra är att ta reda på vad din rädsla och ilska bottnar i, vart det kommer ifrån just för att kunna jobba med det så att det blir lättare för dig att hantera det.. Det finns ju olika sorters behandlingar, men är inte säker på vilken som kan tänkas hjälpa dig.. Möjligen rosenmetoden, för den löser upp blockeringar och spänningar.. Förmodligen är du spänd oxå så det blockerar ännu mer..

Ja rosenmetoden som Soffe beskriver är bra. Jag kan även rekommendera resan som är en kanonbra metod för att lösa upp sådant.

Lycka till!

Tack för era svar. Jag vet ingen häromkring som gör rosenmetoden. Ska titta runt och se om jag hittar något.

#0 Du kanske kan prova med att ligga på spikmatta? (Är lite spikmattefrälst, liksom många andra härinne).

Det kan hjälpa till att frigöra energin i kroppen.
Att ligga på spikmatta är lite som istället för massage, i mitt fall iaf. Det ger liknande effekter, hos min kropp-sinne åtminstone.

"Vill inte känna ilska eller känna rädsla inför olika saker och personer i mitt liv. Har ni något förslag på hur jag ska få bort min ilska och rädsla??"

Dessa frågor är nycklar som visar hur du genom att inte tillåta dessa känslor, skapar motstånd som sätter sig som smärta i kroppen. Du håller emot känslorna, så kroppen följer efter och håller också emot, eftersom kroppen gör som sinnet gör.

Du måste inse att det inte går att "få bort" en upplevelse, vad det än är för upplevelse…
Den inställningen är ett motstånd som föder mer motstånd och man hamnar i en ond cirkel.

Du behöver alltså tillåta dina känslor att få finnas, se dem, uppleva dem men utan att identifiera dig med dem (identifikationen uppstår när man börjar gå in i en berättelse kring känslan.)

Paradoxen är att genom att tillåta känslorna så förändras energin av sig själv och kan flöda vidare. Men håller du emot och inte vill känna det du faktiskt gör i stunden, så binder du dem till dig ännu mer. Och mår dåligt på köpet. Här skapas den onda cirkeln.

Det är absolut inget fel med att ha känslor av rädsla och ilska, alla har vi dem, så du är inte ensam! Eftersom alla har dem är det något universellt och alltså inte personligt. Därför behöver du inte gå in och identifiera dig med själva känslan.

Vi har ju fått lära oss att vissa känslor är tillåtna och andra inte. Men det vi har lärt oss, kan vi lära om. Som väl är.

Se dina känslor som något som du har, men inte som du är. Stor skillnad.

Lycka till!

Jag har också kommit på mig själv när jag ligger och sover och drömmer att jag biter ihop mina käkar. När jag vaknar är jag rädd att jag har bitit sönder någon tand. Detta har jag inte gjort tidigare.

#5 Bara ytterligare tecken på att du behöver möta dina känslor, som jag ser det. När ska du börja?

#4 tack så mycket. Hundra gånger har jag ju sagt till mig själv INTE men nu ska jag acceptera och låta känslorna finnas. Nu ska jag ändra på min tanke angående detta.

#7 Varsågod. Du är modig som tar tag i detta, kram till dig.

Vilka kloka och bra råd Tunridan!

Ofta är det svårt att göra det själv och då kan en sådan terapi som resan vara fantastisk. Du Ljuset kan börja med att låna eller köpa boken Resan  av Brandon Bays och läsa den. I slutet av boken finns egna övningar man kan göra just för att komma åt och släppa känslor.

Lycka till med detta och Grattis till denna nya kloka insikt!

Jag har ju boken Resan i min bokhylla. Det är så längesedan jag köpte den att jag hade glömt bort den. Dags att läsa den igen då .

Ja gör det, den har hjälpt mig otroligt mycket med att släppa gammalt skräp!

#9

Hej ljuset,har läst vilka fina råd du fått här.följ dom först…men om dom inte hjälper så..kommer lite mer goda råd ifrån mig..Jag kan inte så mycket om naturens apotek,men håller på att lära mig och är mycket intresserad, har jobbat med sjukvård hela livet och har varit hårt drabbad av sjukdom själv några gånger i livet,så kanske du kan ta till dig lite här uttav mina egna erfarenheter också ..om du vill ?

 …Biter du och tuggar på nätterna , så är du mycket spänd precis som de skriver här,du kanske är mitt uppe i en stressig tid,där du har svårt för att koppla av.. så där gör jag när allt är för jobbigt runt om mig och jag känner att jag ej räcker till.

 Du måste träna på att  prioritera dig själv,inte ställa för höga krav på dig själv, mer,som en doktor sade till mig och lära dig tacka nej till saker och personer som kräver dig för mycket. min tandläkare sade att så här ser det ut i munnen,(tänderna slits ner av all tuggning)när en människa är mitt uppe i sin karriär och yrkesroll, i många år  tuggade jag frenetiskt. Jag fick också rådet av min tandläkare att skaffa en bettskena,vilket tandläkaren då gjorde och denna skonade ju mina tänder,den använder man bara på nätterna..Jag har själv tuggat sönder mina tänder på detta viset,så se till dina tänder medan tid är,man får ju inga nya så att säga.

Och så till smärtan i armen..och fingrarna….

 Om fingrarna känns domnade så kan det vara carpatertunnelproblem,det vill säga en nerv som ligger i tryck nere i själva handleden,detta problem hjälpes endast med en operation på handkirurgen. Du har då ont i fingrarna,kanske i handen också..detta känns särskilt efter nattens timmar,då armen kanske legat i tryck mot madrass el. annat..kallas också för fästmansarm,då man som förälskad ofta ligger på den andres  arm  och trycker… under natten.. fråga din doktor nästa gång du är på besök där..

 Om du har mycket värk i axeln och neråt i armen!   Det kan vara Borelia,fästingsbett som gått vidare,fastän du kanske ätit  penicillin,denna värk ger sig till känna på nätterna och är mycket intensiv, så intensiv att man blir mycket svårt smärtpåverkad och avtrubbad i att vara så att säga.

 Tyvärr så har jag varit offer för Borelia.Jag var fruktansvärt dålig,kunde knappt gå… Jag hade fått för låg dos penicillin av den doktor som då såg mitt fästingsbett,detta var stort,ca 20cm,runt lilafärgat och satt mitt l ljumsken.

Om man får för låg dos Pc.  fortsätter fästingssjukan oavbrutet i kroppen,det enda som hjälper här är penicillin i mycket höga doser.

Efter en tid som mycket sjuk,med en fruktansvärd värk i kroppen,särskilt på nätterna, smärtan strålade ifrån axeln ner i arm och hand .Jag blev så sjuk så jag blev oförmögen att arbeta,var sjukskriven,mina arbetskamrater sade efteråt att de trodd jag hade råkat ut för en Strokejärnblödning)

Fick då rådet igenom en tidningsartikel som handlade om Borelia,( min mor hade  läst denna) och hon rådde mig till att  vända mig till en specialist, det vilL säga,

 Docent Dotevall på Östra sjukhuset i Göteborg som forskat och forskar i detta ämne.

 Han behandlade mig med gott resultat,med hästehöga doser PC,(penicillin)efter först ha tagit prov på spinalvätskan i ryggmärgskanalen. Detta prov som visade på att jag hade Borelia och nästan så gravt att jag hade kunnat bli sned i ansiktet,när som helst..

Borelia smärtan försvann på 3 dygn,men jag fick ta PC i mins 14 dagar.

 Sedan dess har jag varit frisk och

 har  haft turen att slippa fler fästingsangrepp och mått bra sedan dess.   Hälsningar Astrid.

Tack alla ni som har hjälpt mig på vägen.

Läste ut boken Resan igår och mycket kom upp inom mig. Fick en klar tanke över var allt detta bottnar i.

Idag var jag iväg och pratade med en person och jag sa exakt som det är och nu känner jag mig så lätt inombords och armen känns så lätt. Nu har jag varit hemma en stund och det bara brakat och spänningarna har släppt i armen. Så skönt. Nu ska jag ta det lugnt och bara vara med mig själv.

Plus att jag ska tänka mer på min kvinnliga sida att framhäva den mer än vad jag gör idag. Den har blivit bortglöm i några år men men det är aldrig försent att plocka fram kvinnan i mig.

Kram

Härligt! Glad för din skull Ljuset :-) Kram

#14 Så härligt Ljuset! Tänk vilka direkta svar vi får när vi lyssnar på våra kroppars signaler!

Resan kan man läsa många gånger och nya saker kommer upp varje gång.

Kram på dig!

#14 Vad underbart att läsa detta, jag är också glad för din skull. Kram.