Googlade och hittade detta och det tilltalar då mig

/kram Spanaren

……………………………………………………………………………………..

Själen och kroppen

Medvetandet och dess natur                                     Anknyter till artikeln "Livet efter detta"

Själens natur

Själen är inte av materiell natur. Själen är det rena medvetandet, den oförgängliga enheten. Själen är den egendom som ingen kan ta ifrån oss. Alla gestaltningar kan relateras till något skapat men själen hör inte dit, den är bortom all skapelse och förgängelse. Själen har en fundamental egenskap; betraktelsen. Själen är: "Den som varsebliver".

Även om själen inte är av materia kan man urskilja dess yttringar i den materiella världen. Själen kan ses såsom ett litet tomrum (ett svart hål) som befinner sig i centrum av människan och i centrum av alla väsen. Alla väsen är för övrigt besjälade, de materiella såväl som de organiska. Det enda som skiljer dessa väsen åt är medvetandes art eller "uttryck".

Från själens kärna (det svarta hålet) strålar koncentriska vågor ut. Det är longitudinella vågor som färdas mångfaldigt snabbare än ljuset. Dessa vågor är förknippade med den naturlag vi kallar gravitation. Universum genomflödas av dessa vågor i alla riktningar. På ett visst avstånd från själens kärna försvinner vågorna i det allmänna "bruset" av vågor från kosmos. Detta avstånd definierar, bestämmer gränsen av, det som kallas "själens aura".

Japp där satt den …// Azlan

Om ajg skulle beskriva själen utan att titta på din text Spanis, så skulle jag beskriva den som mitt sanna jag, när jag befinner mig i harmoni med mig själv - den jag är här och nu - och omgivningen. Den som inte har några bekymmer eller kontroverser med omgivningen/tillvaron - där allt är perfekt.

Ibland har man underbara drömmar när man simmar i turkost, varmt, kristallklart vatten och allting flyter så lätt, man svävar - man är till o med en otroligt bra simmare. Man klarar allt känns det som och ingenting kan påverka en negativt för allt sitter klockrent. Där tror jag att jag hittar min själ.

Kärleken ser inte med ögonen…utan med själen…

Sisa, vackert sagt och så otroligt vacker ros … den säger allt!

/kram Spanaren