Hej!!

Vet inget som kan hjälpa dig…Mer än att försöka gå ner i vikt..Fast det är kanske inte aktuelt…

Lena

Tack, jo jag ska gå ner i vikt, men det kommer inte att lösa problemet. Brösten kommer inte att ändra sig av den anledningen. Bara bli mindre fylliga, antar jag. Kirurgen som jag träffade trodde inte heller det.

Ockej..Ja då har du ett problem..Hoppas att det löser sig…

Jag skulle minska min byst 1988, hade ett samtal med läkaren innan "inläggning". Då framkom att jag inte skulle kunna amma efteråt (var då 20 år), eftersom han skulle att bort "ett sockerpaket på varje". Jag kommer inte ihåg om sockerpaketen var 2,5 kg då ??

Jag reste på mig & åkte hem !!

Nu måste jag ner till 63 kg (om landstinget ska betala). Haha…jag är 173 cm & väger nu omkring 115kg. Har gått upp 15 kg de två sista åren pga ökad värk i kroppen…lägger min energi på att jobba & träna…..

Jag var nere på 98 kg……från 160 kg & absolut ingen minskning av kupa .

Så snart jag får ordning på kroppen, så kan jag "ut & träna"…..då tappar jag ju igen.

Privat är ett alternativ, men idag får man inte sjukpenning då.

Mitt problem är först och främst inte viktminskningen, den kan jag nog klara av.

Det som är problemet, är att mina bröst är så stora och med tiden har blivit "långa". Läkaren sade att jag inte kunde göra en "vanlig" bröstförminskning där vårtgården lyfts upp tillsammans med "kanalen" (vad den nu heter), vilket skulle göra att bröstvårtan ev. kan komma att fungera, ex känsel. I mitt fall sa läkaren att den måste transplanteras på samma sätt som man gör med annan hud, på näsan etc. Detta innebär att detta blir som vilken hudbit som helst och tydligen utan känsel.

Detta fyller mig med skräck, Varför ska jag då ha någon bröstvårta, varför något bröst över huvudtaget, det blir ju bara en attrapp, resonerar jag med mig själv.

Jag ska som sagt gå ner en del i vikt innan detta blir aktuellt, men jag funderar på om det finns något annat sätt att strama upp skinnet så att brösten blir, om inte mycket så kanske lite mindre.

#4 Förresten 63 låter väldigt lite till dina 173 cm. Jag ska ha ett BMI på amx 25 har jag fått veta, vilket i mitt fall skulle innebära 71 till mina 167 cm. Så räkna en gång till. Jag ska gå ner från 92 kg. Hon lovade mig att titta på mig igen då jag väger 80 kg. Men som sagt så tror jag inte att hon kan ändra operationsteknik. Det är nog lika illa då tror både hon och jag.

Sedan sa läkaren att det är svårare på alla sätt att få det snyggt om man är överviktig, det är alls inte först och främst för att slippa operera. Läkningen försvåras och så var det något med huden i ärret under brösten tror jag och hur mycket underhudsfett man har som gör om det blir snyggt.

Jag tycker att du ska försöka gå ner i vikt och inte göra det enkelt och göra det privat.

Jag har gjort en bukplastik för 18 år sedan..Jag tappade oxå känseln då man skar av alla nervtrådar gjorde en ny navel och flyttade den 15 cm  osv.Jag har fått tillbaka känseln till 100% då nervtrådarna letar upp varandra igen och det som varit avskuret läks..Det tog dock 5-6 år innan allt kändes OK igen.Jag kan inte säga att samma sak gäller bröstbårtan.Men min navel har full känsel fast den är flyttad!

Brösten innehåller ju bara fett så det går inte att träna dem spänstiga. Det man kan göra är att träna omkringliggande muskler så att brösten stramas upp, men i ditt fall - om du har väldigt stora bröst, är det frågan om det blir något synligt resultat. Annars finns det bra träningsredskap på gym för att träna just bröst-mag och ryggmuskler som ju också är involverade  - rakare hållning. Hoppas at du kan få hjälp, dina tunga bröst kan ju också ge skador i nack-och ryggmuskler om de tynger på kroppen för mycket.

#8 Jo, jag är medveten om detta, därför frågar jag här om det kan finnas något annat sätt, men det kanske det inte gör

Starkt av dig att ta bladet från munnen Seglarina och ni andra för den delen .

Mycket starkt hälften vunnet !

Kanontjejer som vågar prata, för det är bra att få ventilera … all innre förtvivlan --osäkerhet.. ingen är ensam .

nu vet jag inte din ålder… men rent ut sagt … du har känsel  över hela kroppen ,                                   mellan Pest o Kollera … jag skulle ta den hjälp som gives …om du inte är i fertil ålder o tänker en endaste tanke att få barn.. för då är det ju kört … helsike man kan flaskmata …

Men du ensam tar beslutet … lyssna till din innre vägledare som finns där .. Du vet svaret , men försöker kringå ditt eget beslut .

Om du var min dotter skulle jag vilja veta mer om dig för att ta en riktig stilla disskution …

Kom ihåg du är inte ensam ….Hör gärna av dig ..// Azlan

Starkt av dig att ta bladet från munnen Seglarina

#18 Ja, jag behöver tydligen vara väldigt tydlig.

Mina bröst har/är en stor källa till sexuell tillfredställelse, som det inte är många delar av kroppen som kan tävla med, utom en kanske

Det är först och främst det som jag menar.

Sen har jag hela tiden (ca 30 år har jag funderat på det) känt att jag på något sätt sviker min kropp. Har har haft svårt att tänka mig att skära i den. Jag förstår inte alla som med glädje gör fullständigt onödiga operationer och sprutar in främmande ämnen i kroppen, men det får stå för dem.

Att jag nu ändå börjar ta beslutet är för att jag inte står ut längre. Dom har hindrat mig SÅ mycket i livet. Känner nig som ett freek.

Och nej jag har inte tänkt använda brösten till amning.

Jag har fått en bukplastik gjord för 20 år sedan och det blev bra förutom just sämre känsel i och runt naveln.

Två vänninor har gjort bröstförminskning och deras vårtor ruttnade bort tyvärr. Jag har själv stor byst men skulle inte låta någon skära i dem om inte jag var sjuk, men det är jag det. Vi är ju en del som har en speciell känsel i det området och jag skulle inte vilja mista det.

Annars vet jag att det är vanligt att de lyfter dem men det kanske inte hjälper för dig.

Sedan har jag en del andra saker jag vill berätta för dig men det tar vi via pm i så fall, så skriv ett till mig om du vill höra.

Jag hoppas det ordnar sig för dig…kram