Be inte om ursäkt,

dagens sjukvård är bra på mycket men inte på allt.

Jag har förmågan att se människor som ett hologram. I hologrammet ser jag de obalanser som en person bär med sig.

Jag lovar dig, den smärtan som du bär med dig, det är inte bara du upplever den som kan uppfatta den, även jag kan se den.

Kalla mig mam…Hej Välkommen….

Vilket jobbigt liv du har.O det att inte veta, är ju kanske det värsta…

Gnäll-Nej du bara konstaterar att du har Ont. Så berätta. kanske någon som känner igen sig o har något o inta som gör det lättare….

Så.. Gnäll. nej det gör du inte..

Lena

Välkommen säger jag med och du kan gå in på fibromyalgi.ifokus där de har likadana problem som du.

Inte gnäller du inte för din smärta är din och ingen kan säga att du inte har den…

Hej o varmt välkommen!

Så jobbigt att må så dåligt o inte bli trodd! Visst är smärta lite lättare att bära när man vet varför…kanske ngn som Allhealing kan hjälpa dig nu när den vanliga sjukvården går bet.

Allt jag kan göra är att skicka en varm kram!

Sån "Idiopatisk smärta", alltså smärta som man inte kan se någon direkt förklaring till handlar ofta om "själslig smärta". Inte så att jag kan uttala mig om den smärta du upplever, men för att få en röd tråd att följa kan du alltid kolla upp ditt "inre mående" när ingenting annat hjäper.

Jag brukar alltid rekommendera dem som har liknande smärtor som dina, att lära sig EFT - Emotional Freedom Techniques". En behandlingsmetod som hjälper dig att "avdramatisera" smärtan och kunna leva med den. Då stimulerar du vissa akupunkutpunkter samtidigt som du högt uttalar det problem du upplever. Det får hjärnans signalsubstanser att trigga igång andra upplevelser än just smärta.

Kolla här

Hej KallaMigMimmi!

Kan bara säga att jag varit med om precis samma som du. Är det är så fortfarande….

Började när jag var ca 25 år, nu är jag 50. Har nästan aldrig blivit trodd av läkare, utom nu när jag blivit äldre och dom kan säga att det är ju artros…

Fast där jag INTE har artros vet dom inte, "du får lära dig att leva med det". Aldrig i livet, tänkte jag när jag var ung, men nu har jag ändå fått göra det.

Har många gånger tänkt att jag kanske bara inbillar mig…

Jag har inte reumatiskt eller fibromyalgi, däremot skuldermyalgi, men resten… vet ej.

Nu har jag dessutom fått veta (äntligen efter flera års värk) att jag är nervsmärtor i fötterna. Alltid skönt när man får en diagnos.

Har jag nåt råd till dig då? Nej tyvärr inte, eftersom jag fortfarande får kämpa med läkare osv för att ens bli trodd på.

Men stå på dig! Ge dig inte förrän du har fått en diagnos.

Kram!

Inga goda råd här heller. jag hoppas bara att du och Myzan kan finna lite lindring någonstans i vardagen. kan ju bara gissa mig till hur det måste vara. Hur påfrestande att leva med ständig värk och aldrig få vara smärtfri. Kramar till er bägge

Läste en bok av Sylvia Browne om regressioner, där de fick gå tillbaka för att finna ut var orsaken till smärta/rädsla/sjukdom i föregående liv fanns. I boken handlade det bl.a. om en kvinna som plötsligt i 30års åldern blev panikslagen för vatten. (hon hade levt hela sitt liv vid havet och aldrig oroat sig då hon seglade/badade mm) Vid regressionen återupplevde hon sin drunkningsdöd i 30års åldern.

#7 Tack. Jag har nån bok av Sylvia Browne, men tror inte att det är just den, det var ju synd.

Insikt 50år av lärdomar från andra sidan. Heter den.

TackTack alla!rinner för kinderna när jag läser

mysan59  Tack för att du delar med dig och har förståelse!!! får så ofta höra att jag ska lära mig att leva med det och att alla har sina krampor.

och jag har lärt mig att leva med det till en viss del (tills nu) men det är igentligen att förtränga det..

Det närmaste jag kommit är att den senaste apropaten jag gick till sa att det kan bero på dåliga blodsirkulation (alltid vita händer) så s försöker vad jag kan för att förbätra den  -Motion, kost, umgänge pysisk hälsa och den vanliga balansen som är så svår att bemästra eftersom smärtan alltid är där och hinndrar. Men era ord är värkligen en puch på vägen..vill skriva så mkt mer,är så glad över respons:DTack igen!

#1 Allheling, jag tvekar inte ett ord på vad du säjer. Jag är själv som en svamp och måste se till att hålla dörrarna stängda.

Därför har jag också svårt att öppna upp min egen smärta, för att jag vet att andra kan påvärkas av den.

Utövar du helling på andra? hur fungerar det; hur blir du av med  negativa energin från andra?

..jag ska inte be om ursäkt:)

#10 suck… det är så jobbigt när folk säger så där. "Alla har sina krämpor".

Och jag vet ju att ju yngre man är, desto jobbigare är det med omgivningen, att bli trodd t.ex. för dom menar på att "men du är ju såå ung!"

Och? Gör väl lika ont för det!

Förstår precis hur du känner det. Men som sagt, ge inte upp, se till att du får nån diagnos.

Kram!

#11

Du frågar "Utövar du healing på andra?"

- Ja, jag utövar healing på andra.

Du frågar "Hur fungerar det?"

- Det fungerar väldigt bra. Dom som kommer till mig får hjälp blir hjälpta.

Du frågar "hur blir du av med negativa energin från andra?"

- Jag blandar aldrig ihop min egen energi med den jag arbetar med. På så sätt undviker jag att dra på mig den personens energin.