Sorgen måste få ha sin gilla gång - den ebbar ut så småningom! Minns det goda, försök skratta åt det roliga ni upplevd tillsammans.

För min del har det varit som berg-och-dal-bana med sorgen, vissa dagar går bättre än andra. Men jag tillåter mej själv att gråta, att sörja…..

Sänder kramar till dej!

Tack för ditt svar.ja det går verkligen som en berg och dalbana.

Morgonen och kvällen/natten ä.r värst.

Jag känner sån oro och ångest  i min kropp , men dt har väll sin tid det oxo.

funderar på att prova lite healing

Kram

Vill du berätta lite vad hon betytt för dig, Pernilla?

Lilla vännen, så tråkigt för dig! Men det är som shigne säger, låt sorgen få ta sin tid och plats, det är viktigt för att du skall kunna gå vidare.

I min värsta sorg så anlitade jag ett medium, och kom på så vis själv in på den banan. *stor kram till dig Pernilla*

Det var verkligen tråkigt att höra, förstår att hon betydde väldigt mkt för dig.

Tillåt dig att vara ledsen o sörja men låt det inte ta överhanden…allt har sin tid. Hylla henne genom att komma ihåg allt det roliga o vårda minnena. Lev sedan ditt liv o gläds åt det, för din mormor hade väl inte velat att du ska gå ledsen genom livet för hennes skull!?

Kram!

Beklagar sorgen och tyvärr är det något som vi måste gå igenom. Efter ett tag brukar det bli lättare och då tänker vi ofta på de roliga och trevliga minnen vi har kvar av de vi har förlorat. Det är min erfarenhet!

Kram!