Jag tror att det är en blandning. Man har med sig sitt karma som "sig själv" sedan väljer man det liv man ska leva. På köpet får man arv o miljö…det hör mer till "det kroppliga jordelivet" o där kan man ju till en viss del påverka miljön o där kommer väl ens själ in. Vet inte hur jag ska förklara men tänker att om man har "kunskaperna" så klarar man sig bättre än en som inte fått dem tidigare. Arvet kan antingen hjälpa till el tynga ner…lite som en belöning el bakläxa.

Asch, för tidigt, för trött, för mkt pip o bank i skallen o grinig för att jag måste jobba på min lediga dag. Får fnula lite på detta över dagen…

Tja, jag har ju inte riktigt trott på tidigare liv men jag fick ju faktiskt gå tillbaka så långt som till när jag bara var …kunskap/energi/ljus. såg en glimt av mig själv som en ljusvarelse som färdades över jorden…Hon (Resanterapeuten) frågade mig vad jag trodde att jag fått för läxa i det här livet. Vad det var jag skulle lära mig…

Jag har fortfarande svårt att ta till mig att jag medvetet skulle välja ett liv som svårt misshandlad osv - eller har man fått det livet som ett straff för att jag varit "elak" i ett annat liv?

 Och varför var jag då elak i det livet?? Förstår ni - jag har lite svårt att få ihop det.

Jag vill ändå tro att vi alla har möjlighet att få hjälp att lösa vårt karma och bli bättre människor - jag hoppas iaf att det är så.

Har oxå hört att man straffas för det man gjort i tidigare liv..eller får extra tuffa prövningar pga av det man gjort i tidigare liv.

Ett medium sa till mig att jag har haft flera hundra inkarnationer och haft kreativa yrken..undrar vad det är jag gjort för att gå igenom det jag gör nu?

Bättre människa känner jag inte att det gör mig i alla fall!

Ja du Elpida, där rörde du vid en öm punkt: har man varit elak då i ett tidigare liv? Nä, jag tror inte att någon människa är "elakare" än någon annan. Varför blir vissa mäniskor "elaka"? Ja, kanske för att dom har blivit bemött på ett elakt sätt av vuxna och identifierat sig med det - dom vet alltså inte av något annat sätt att vara, utan har blivit "inprogrammerad på elakhet". "Elaka människor" lever ofta ett tragiskt liv också - ganska lätt då att man lyder minsta motståndets lag och följer med..

Sedan kan man fråga sig varför en del människor lever ett relativt behagligt liv då? Har dom varit genomsnälla tidigare då? Nä, det tror jag inte heller. Den som lever här på jorden, alltså lever i den bemärkelsen att man är delaktig i samhället, kan varken vara för snäll eller för elak för då blir man utstött ur gemenskapen och betraktad som "avvikande". Allt som avviker är "hotfullt" i en social gemenskap.

Jag tror alltså inte på karma, däremot på att vi formas av arv och miljö - på det gamla hederliga sättet. Vi drar ju till oss karma genom våra egna liv också. Tänk då på dom stackare som skulle komma tre-fyra generationer efter oss! Enligt ett sånt synsätt så borde vi ju samla på oss allt mer ju fler liv vi lever..

..förresten karma, är det inte det man inom kristendomen kallar för "arvssynd"? Det blir på nåt sätt ett linjärt tankesätt; bra, bättre, bäst och att en del människor skulle ha klarat av sina tidigare liv "bättre" än andra. Sånt gillar inte jag, och tror inte heller på. Omständigheterna man lever i just nu, formar en och tvingar en också att handla utefter rådande omständigheter. Så tror jag. Tänk er en "stackare" som föds i en familj där det råder ständiga problem. Inte nog med att den skall klara vardagen i det nuvarande livet, dessutom skall den ta itu med upplevelser ifrån tidigare liv också! Det blir bara för mycket!  INte logiskt och livet bygger väldigt mycket på sunt förnuft och vardaglig logik - precis som naturen själv, som vi ju är en del av.

Kanske man skall lägga bort offerkoftan och tänka på ett annat sätt…..att vissa saker inte händer för att man "gjort" eller inte gjort något i de förra liven…..

Kanske men bara kanske är det så enkelt som att vi skall förstå bara …

Ibland säger jag …jag fattar inte hur man kan göra så eller så…..och så råkar jag ut för något som får mig att fatta Precis varför man gör si eller så!

Kanske är de olika livens öden något åt det hållet?

Det vi kallar empati är kanske just sprunget ur de olika livens erfarenhet? En känsla av att man vet precis hur någon annan känner…är kanske byggd på egen erfarenhet…Men inte här och nu?!

Jag tror inte vi straffas i den meningen som vi refererar till..utan att våra öden och äventyr skall dana själen till en helhet….

Tänker på Abbis vars kunskap, konstnärligt är ett resultat av flera livs träning i ämnet!

Hänger ni med hur jag tänker?

Så låt oss gå ut och lära oss och förstå…så kanske vi slipper nästa kurs i detta ämnet iaf  …..som vi finner jobbigt!

Och när du i ditt nästa lv säger jag vet precis vad du menar…så är det just det du gör!

Just det där med offerkoftan eller att man trampar på sig själv eller social fobi osv, det tror jag absolut kan vara "nedärvda gener" och saker som vi faktiskt kan lära oss att jobba bort - och därmed skapa en bättre "livslinje" till nästa liv.

Jag tror inte att karma innebär att man kan straffas för tidigare försyndelser. Mer att man det hör till tiden före livet i den mänskliga kroppen o att vi där väljer det som händer oss här på jorden, för att lära oss. Känns ju inte särskilt kul när man sitter i skiten men å andra sidan är det en slags tröst också. Jag har faktiskt lärt känna mig själv mkt bättre de senaste åren, blivit några erfarenheter rikare sas.

Mkt elände ärver vi dock genom arv o miljö.

Det är väl inte bara eländet vi ärver??? Karma - lagen om orsak och verkan - ger grundförutsättningarna, som lär vara oundvikliga. Arv och miljö ger de rätta omständigheterna. Karma anses dessutom vara en opersonlig naturlag, som vi möjligen kan lära oss förstå, men knappast att påverka. Det vi däremot kan påverka är våra egna val.

Det tror jag också Tride, att vi kan påverka våra egna val - i det här livet, men inte innan vi föds som väl är en gängse uppfattning bland dem som hänvisar just till tidigare liv coh karmalagen. (Att vi planerar vårt kommande liv i en livsplan, för att övervinna sånt som vi "misslyckats med" i tidigare liv.) Man kan ju frankt säga som så, att det bara är att ta sig i kragen också, här och nu.

Sedan kan ju karma vara något positivt, som t ex det Ians beskriver om abbis talang för keramik. Å andra sidan kan det komma från hennes föräldrars gener.. .. och att miljön var den rätta för att hon skulle kunna utveckla sin talang..