Sanna ord shigne.

Tror många av oss, inte minst jag själv behöver det.

Ja, verkligen sanna.

Varför väljer vi att se det negativa i saker och ting istället för det positiva?

Eller att kunna se svårigheterna som utmaningar, det försöker jag göra när det tar emot.  Min tjurighet tillåter mig inte att ge upp så lätt - vilket är både på gott och ont förstås..

Ja brukar försöka se möjlighetr i svårigheter,men en liten påminnelse då då kan vara bra

Har ofta funderat i dessa banor senaste tiden. Det negativa liksom kommer av sig själv medans det positiva får hjälpas på traven Helt plötsligt så ältar min hjärna och förhoppningsvis så märker jag det rätt fort och korrigerar tankarna i bättre riktning, vetetusan hur länge jag ältat skitsaker utan att vara uppmärksam på det. Vore så mycket bättre om det var tvärtom

behövs absolut…ibland kör man helt av banan och hamnar i negativa spår…precis som Pagan skriver, det kan gå mkt tid innan man ens ifrågasätter sitt negativa tjatter.Då är det sån tur att det finns så många som påminner en

Övning ger dock färdighet, jag vet själv att jag har haft perioder då jag verkligen varit "oemottaglig" för negativitet, jag har genast kunna vända tankarna till det bästa och då har det gått lätt, av bara farten för vanan att alltid tänka så har funnits automatiskt.

Sen vet jag inte riktigt vad som händer…för många prövningar på raken kanske, lite sömn, sjukdomar, händelser i relationer, ja saker rubbas nånstans och sen kan man halka ner till noll och så är tjatterskivan på gång igen och maler och varenda positiv tanke är som att baxa fram nåt som väger ett ton uppför en backe…det kommer sig inte naturligt på nåt sätt.

Jag övar just nu idogt på att försöka höra min inre kärleksfulla röst igen …

Always look at the bright side of life *visslar*